Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6 SALOMON KRAFT
utgångspunkten vid en undersökning av den sakliga bearbetning,
som biktfäderna underkastat revelationerna.
Biktfädernas befattning med revelationerna har nämligen ej
inskränkt sig till att utgöra ett enkelt utskrivnings- och
översättningsarbete. De av SCHÜCK ur Revelationerna själva
framdragna vittnesmålen om att Birgittas medhjälpare satt en viss
prägel även på revelationernas innehåll kunna ej ignoreras, helst
som de överensstämma med andra intyg i samma riktning.
Man kan lämpligen vid utrönandet av biktfädernas insats
utgå från det syftemål, Revelationernas första publicerande haft.
Härvidlag ligger faktum klart. Birgittas egna skrifter och
bir-gittinernas vittnesmål vid helgonprocessen ha kompletterat
varandra, enär de haft att tjäna samma syfte: förvärvandet åt
Birgitta av kyrkans yppersta äresbetygelse. Med hänsyn tagen
härtill blir speciellt Alfons’ insats vid redigeringen av
revelationerna relativt lätt att bestämma.
Betecknande är, att revelationerna nämnas för första gång
i en officiell handling redan så tidigt som I3/u 1373, närmare
bestämt i det pass, som bland andra den romerske senatorn
Fortunatus utfärdade för Birgittas barn Birger och Katarina vid
svenska biktfäderna medverkat med någon »översättning». Inga
upplys-lysningar finnas härom i kanonisationsprocessens handlingar. Den
auto-grafiska upprorsplanen har redan omtalats. På svenska finnes vidare
bevarat ett fragment av en skrivelse från Birgitta, vilken dock förefaller ha
varit av rent privat natur. Såsom Klemming funnit (SFSS, 15, s. XXXIII;
jfr Höjer, ofta a. a., s. 81, not 1) innehåller nämligen Cod. Holm. A 49
(å fol. 236^ utdrag ur ett Birgittas brev till väpnaren Johan Petersson till
Ullabolstad och dennes hustru med anledning av deras barns samt Johans
moders död och begravning i Vadstena. I skrivelsen (»quadam litera vvlgari
patrie ydiomate scripta a beata domina Birgitta») förefinnes »hec clausula
finaliter in hec verba inter cetera: ’ok är iac gladh ther aff, at thera kruppa
äru iorthathe i the dyro war fru closter i Vastenom’. lac Birgitta Birghis
dottor.» De latinska orden röja, att man här har att göra med en detalj av
en längre skrivelse. Ett på svenska avfattat kortare brev till sonen Birger
föreligger i avskrift från senare hälften av 1400-talet (BU, 5, s. 140—141).
I Erik Runells (Palmschiolds) »Förnämliga handlingar» i Kronologiska
förteckningar, Riksarkivets ämbetsarkiv, omtalas brevet under år 1344. Har
den kopiebok, till vars pag. 20 Runell hänvisar, haft daterigen 1354? Att
Runell ej har begagnat Cod. Holm. B 4, Arvid Trolles lagbok, efter vilken
texten i BU är avtryckt, framgår därav, att denna handskrift har Birgittas
brev å en sida, som tidigare haft nummer 8r och alltså varit pag. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
