Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SALOMON KRAFT
I själva verket synes motståndet mot Birgittas kanonisation
ha inställt sig nästan omedelbart. Henrik av Langenstein
deklarerade 1381 i Epistola concilii pacis, »en av de första skrifter,
som ge form åt de konsiliära teorierna», sina tvivel om
lämpligheten av att Birgitta skulle få utöka helgonens redan frikostigt
tilltagna antal1, och senast vid 1380-talets mitt har en av de
främsta befordrarna av Birgittas helgonförklaring, kardinalen »av
England» Adam Easton2, måst gripa till pennan mot en från
Perugia utgången, mot Birgittas ordensregel riktad libell.3
Kardinalen har betitlat sitt inlägg, vilket enligt hans egen uppgift
tillkommit under den heliga Birgittas speciella bistånd4,
Respon-debo exprobrantibus mihi verbum.5
Helt visst underskattar westman betydelsen av det angrepp,
som kardinalen bemöter. westman anser, att det är först
längre fram, som diskussionen föres in på det i strängaste
mening dogmatiska området." »Det är motståndarna, som göra
det. Vill man av en eller annan anledning birgittinerna till livs,
så erbjuder sig ju också den vägen att syna Birgittas ortodoxi
i sömmarna. Det vapnet har redan på 1380-talet begynt
tillgripas i den stridsskrift, mot vilken Adam Easton, kardinal av
England, skrev sin Respondebo exprobrantibus mihi verbum7,
och på fullaste allvar användes det av de konciliaristiska
teologerna i Basel. Då, men först då, bli också den birgittinska
kretsens män tvungna att ge sig in på detta område och med
1 Höjer, a. a., s. 115 f.
a Se om denne Höjer, a. a., s. 115, not 1 och där anförd litteratur.
3 Kardinalen lämnar upplysningar härom i ett brev till abbedissan
Ingegerd Knutsdotter, vilket troligen avfattats % 1390 (se om årtalet höjers
utredning, a. a., s. 114, not 1; brevet självt, som föreligger i avskrift såväl
i Cod. Ups. C 518, coli. 1032—1034 som i riksarkivets Cod. A 26, fol. 21,
har blott dateringen: »Scriptum Rome ix die februarij».’) Pamfletten är känd
endast genom kardinalens vederläggning av densamma.
4 Här berörda parti av brevet är delvis återgivet hos Silfverstolpe,
a. a., s. 14.
5 En avskrift av detta verk ingår i Cod. Ups. C 518, coli. 927—1032.
Codexen har i klosterbiblioteket erhållit beteckningen E primo 3US.
6 Westman, a. a., s. 42 f.
7 i not påpekar Westman (a. a., s. 42, not 3), att den opposition,
som kardinalen bemöter, »gäller endast Sermo angelicus, Regeln och
Quat-tuor orationes, ej Revelationerna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
