- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
110

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

SALOMON KRAFT

tiska bristfälligheterna röja, att regeln i sitt förevarande skick
ej är ingiven av Gud och följaktligen icke kan godkännas av
påven.1 Det är i stället djävulens funder man här bevittnar.
»Angelus Sathane transfigurat se in angelum lucis.»2

SA har irriterat pamflettisten speciellt genom sin prolog,
vari omförmäles, att Birgitta successivt erhållit lovsången av en
ängel. Inledningens notis om att ängeln ej kom varje dag utan
understundom uteblev, blir också ett indicium på att en
djävulens ängel agerat i skepnad av en ljusets budbärare.3

Vidare ventileras allehanda renlärighetsspörsmål. Sålunda
polemiserar perugiaskribenten bl. a. mot att i SA II: 2 jungfru
Maria hyllas som »den lilla världen», varåt Gud gladde sig mera
än åt den stora världen. Dessutom angripes lovsångens
uppfattning av Jesu födelse, de onda andarnas förkastelse o. s. v.
Den tredje bönen bland Quattuor orationes förklaras
innehålla en villolära, då den säger, att Jesus under jordevandringen
ej hade skor på fötterna.4 Att resonemanget överallt gäller
Birgittas renlärighet, framgår av terminologien såväl i de referat,
vilka Adam Easton lämnar ur perugiaskriften, som i kardinalens
egna uttalanden.5 Ständigt möter man vändningar om att
motståndarens påstående är »erroneum et falsum», »hereticum et
falsum», »heresis manifesta», »heresis atque error» etc.6 Det

saltim cuicumque catholico et fideli.» Man jämföre å andra sidan ibidem,
col. 942: »septimus articulus obiectiuus contra deuotam dominam Birgittam:
non est verisimile, quod Christus ore proprio dictauerit regulam et eam voluit
publicari per mulierem, quam apostolus in ecclesia loqui non permittit.»

1 Cod. Ups. C 518, col. 938: »illa regula dictata est stilo grosso et
rudi et taliter destruoso, quod — nisi suppleretur in multis — puto, quod
non approbaretur per sedem apostolicum.»

a Ibidem, col. 936 och annorstädes.

3 Ibidem, col. 954 f.

4 Ibidem, coli. 976 f., 982 f., 1005 och 1027.

5 Jfr föregående sida, not 2 och denna sida, not 6.

6 Å col. 976 konkluderar Adam Easton, att »articulus deuote domine sit
catholicus atque verus et inpugnacio aduersarij in omnibus respuenda», vilket
å col. 978 varieras såtillvida, att de fem sista orden utbytts med: »obiectio
aduersarij reprobanda». Kardinalens försvar för regelns något knaggliga
formulering förtjänar att in extenso återgivas: »Sed moniales seu mulieres
sunt imbecilles intellectum et rudes ad capiendum subtilia legis Dei. Ideo
regula viuendi talibus debet tradi sub stilo grosso, facili atque rudi
secun-dum capacitatem congruam earundem. — — Christus tradendo regulam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free