Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SALOMON KRAFT
den store hippo-biskopens tankevärld. Hennes egna utkast till
revelationerna ha förvisso mestadels röjt augustinskt inflytande,
vilket ju varit självfallet, då de oftast innehålla visioner rörande
översinnliga förhållanden och vanligtvis »dikterats» av Gud,
Kristus eller jungfru Maria. Det faller sig fördenskull ytterligt
svårt att utreda, var gränsen går mellan vad som från början
varit Birgittas andliga tillhörighet och vad som varit
biktfädernas. En analys av enbart de mera exklusivt religiösa
uppenbarelserna — d. v. s. av de allra flesta revelationerna — kan
ej giva säkra resultat. På något fastare mark rör man sig i
fråga om de »politiska» uppenbarelser, som gälla svenska
förhållanden.
F. lagerroth har framhävt, hurusom Birgitta i dessa
uppenbarelser utvecklar »precis samma idéer med avseende på
såväl konungens ställning till allmogen som rikets integritet»,
som man möter i den av aristokratien påverkade konungabalken
i landslagen.1 Birgitta tillhörde en samhällsklass, som betraktade
riket som »en levande organism, för vilken konungen var
huvudet och av vilken den själv utgjorde de främsta ledamöterna»,
då däremot konungen anlade en mera privaträttslig synpunkt
på riket: det var ett jordagods, vartill han var självskriven ägare.
Högfrälset ansåg sig vara bärare av hela rikets intressen även
gentemot de lägre samhällsskiktens mera trångsynta lokalpatriotism.2
Om man granskar de revelationer, som beröra
samhällsförhållandena i Sverige, finner man, att dessa ofta allenast återgiva
de högadliga tankegångarna och visa sig vara överraskande fria
mot Magnus Eriksson i dess idépolitiska och litterära miljö, i HT 1927,
passim s. 1 ff. Jfr andersson, Källstudier till Sveriges historia 1230—1436,
s. ni ff. (= kap. II). Andersson ger med ledning av E. Bernheim,
Mittelalterliche Zeitanschauungcn in ihrem Einfluss auf Politik und
Geschichtschreibung, I, och där anförd litteratur (H. Tiralla, F. Kern o. a.) en
relativt onyanserad bild av augustinismen i Uppenbarelserna. I realiteten
torde Birgittas senare levnadsårs stats- och kyrkopolitiska revelationer förete
en terminologi med speciella drag, som föranletts av vissa andliga
strömningar i Italien, vilka Birgitta då kommit i beröring med. Jag hoppas få
’tillfälle att fullfölja en undersökning härom.
1 LAGERROTH, Frihetstidens författning, s. 41 f.
2 Lagerroth, a. a., s. 19 ff. Jfr L. Wahlström, Katolskt och
protestantiskt i 7nedeltid och nutid, s. 70 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
