Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
SALOMON KRAFT
sigillet eam et postea scribat in alia papiro copiam eius»;
slutmeningen lyder: »Ista autem uerba, que nunc tibi dico, adhuc
non sunt dicenda nec scribenda illi abbati1, quia semen
occul-tatur in terra, donec fructificet in spicam». Ifrågavarande
textstycke bevisar alltså intet om någon medverkan av Birgitta vid
latintextens utarbetande. Det har varit riktat till Alfons och
har senare av honom infogats i revelationen. I Cod. Ups. C 15,
som innehåller avskrifter av vissa papper, som ingått i Alfons’
kvarlåtenskap, återfinnes också2 berörda textparti, vilket
betecknande nog är ställt mellan Extra: 49 och breven till
kondottiä-ren Gomez d’Albornoz.
Westman3 kan tillskriva en biktfader, att IV: 144, som
innehåller en mycket självständig variant av Sv. IV: 140, har
domen över Urban V mildrad i förhållande till svenskan. Att
det verkligen är Alfons, som här varit verksam, framgår vid en
jämförelse med den första skrivelsen till Gregorius XI, IV: 139,
vars avfärdande Alfons omhänderhaft.4 Latintexten ersätter här
med andra »konkreta detaljer» bl. a. de Birgittas ord i Sv.
IV: 136, som beröra »diäfwlin ok andre pauans radhgiuara».5
De i Alfons’ kvarlåtenskap påträffade Birgittabreven till
Gomez d’Albornoz6 kunna utan vidare antagas vara utskrivna av
Alfons. Till yttermera visso uppger emellertid Alfons själv
1 Gerardus de Podio, abbot av Marmoutier (Collijn, Birgittinska
gestalter, s. 56).
2 Fol. I32v f.
3 A. a., s. 54, not. 2.
4 Se föregående sida, not 2.
5 BU, 2, s. 251, r. 19 f. — I Tractatus ad pontifices har Alfons
ursprungligen även placerat IV: 49 (Westman, a. a., s. 26, not 3), vilken
revelation föreligger jämväl i autografen A. Denna revelation har
tillkommit i oktober 1367 (Westman, a. a., s. 33). Av största intresse är, att
latinet och svenskan så avsevärt skilja sig från varandra, att Westman
måste tala om »betydande textförändringar», ett omdöme, som i själva
verket föga ditfererar från SCHüCKS iakttagelse, att latintexten röjer »en radikal
bearbetning» (jfr ovan s. 96). De latinska inledningsformlerna till vissa
påverevelationer torde vara Alfons’, enär de starkt erinra om resonemang
i hans Epistola solitarii ad reges.
6 Dessa äro avtryckta hos Westman, a. a., s. 297—301, översatta och
placerade i sitt personhistoriska sammanhang hos collijn, Birgittinska
gestalter, s. 57 f. Jfr LagerBring, Svea Rikes historia, III, s. 641; schück,
a. a., s. 23 f.; Westman, a. a., s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
