Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3°
SALOMON KRAFT
vissa spår av västgötadialekt. I manuskriptets pentateuktext
förekomma några allusioner på västgötska förhållanden. Detta
blev för SCHÜCK1 basis för en teori, att översättningen
företagits av abboten Svenung i Varnhem. Hypotesens grund synes
mig vara ytterligt svag, då man blott har att göra med det på
två ställen förekommande uttrycket »a väsgözco», vilket — i
likhet med det på ett ställe uppträdande »a smaalensco» — saknas
i det yngre manuskriptet av pentateukverket, Cod. Holm. A. 1,
som i stället har »a wart maal», och torde härröra från någon
avskrivare.2 Den enda anspelning på Västergötland, som
förekommer i båda handskrifterna är notisen, att Isodorus var
»wt-komin aff wästgötom».3 Denna detalj kan under inga
omständigheter tillerkännas vitsord som intyg om författarens hemort.
Parafrasen innehåller till en början en kort överblick av
de augustinska världsåldrarna. Därpå följer en längre inledning,
vari framföres en mängd teologiska spörsmål, som föranletts av
Moseböckernas innehåll. Härefter återgives själva Pentateuken
i ett starkt bearbetat skick; förkortningar omväxla med
omfattande utläggningar. Till slut uppställes ånyo en rad
teologiska problem, vid vilkas lösning den allegoriserande
exeges-metoden anlitas i större utsträckning än tidigare i bibelarbetet.
Såsom redan nämnts, konstaterar HAMMERICH flera likheter
mellan detta och Birgittas skrifter. Även om man måste taga
hänsyn till att mångt och mycket kan uppträda på båda håll
av den enkla anledningen, att det legat i tidsandan4, så äro dock
samstämmigheterna alltför många och påtagliga för att kunna
förklaras enbart härigenom. Den, om uttrycket tillåtes,
aristo-kratiskt-religiösa samhällsuppfattning, som kännetecknar
Birgitta-skrifterna, kan sålunda ej betraktas som något allmänt
medeltida tankegods. I bibelverket möter man identiskt samma åskåd-
* Schück, sist a. st.
2 Se Klemming, i SMBi, 1, s. 582, not 10. Anspelningen på porsen
»i Hallande» finns däremot i båda manuskripten (SMBi, s. 49g, r. 4; Cod.
Holm. A l, sp. 560).
3 Se nedan s. 149.
* Hammerich, a. a., s. 79, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
