Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALOMON KRAFT
till Augustinus, i de flesta fall, då något visst arbete nämnes,
till De civitate Dei.1
I likhet med den gamle kyrkofadern ser pentateukverkets
upphovsman i världshistorien den gigantiska tvekampen mellan
Guds rike och djävulens rike. Den heliga historien och alla i
densamma agerande betraktas genomgående ur denna synpunkt.
Sålunda blir i Moses historia Farao »hins illa limbir».2 Djävulen
själv står bakom hans och hans prästers åtgöranden, utan att ju
något dylikt säges i Vulgata. En jämförelse mellan bibelverket och
lib. I i Revelationerna visar sig synnerligen givande, även om man
här kanske mera än eljest bör hålla i tankarna, att man rör sig
bland föreställningar, som i särskild grad hörde hela medeltiden
till. Lib. I innehåller de uppenbarelser, varmed Birgittas
gudomliga kallelse och siareförmåga kungjordes för påven. Vi
ha redan erfarit, hurusom den framgått ur ett granskningsarbete,
utfört av Sveriges främsta prelater.3 Urvalet har varit strängt.
Många uppenbarelser från Birgittas första profetiska år ha
skjutits åt sidan för att längre fram få inflyta i lib. IV, lib. VI och
Liber ad reges samt bland tilläggsmaterialet. Lib. I har
alltigenom en mera abstrakt prägel. Anspelningarna på personer
och konstaterbara aktuella förhållanden äro ytterligt fåtaliga.4
De 60 kapitlen sammanhållas av tanken, att Birgitta är ett Guds
sändebud, något som varit lämpligt att accentuera i Avignon,
då det gällt att slå det första stora slaget för revelationernas
äkthet. En detaljgranskning ger vid handen, att redan lib. I i
utpräglad grad återger augustinska tankegångar. Jag företager
här icke ens en axplockning ur rikedomen på belägg. Som
exempel, helt godtyckligt valda, må blott nämnas kapitlen I:
5—7, där man möter hela den från De civitate Dei kända
terminologien. Att Birgitta stått under ett avgjort inflytande av
vad hon läst i sin svenska »bibel», behöver fördenskull ej
närmare diskuteras.
1 Jfr om andra litterära källor KLEMMING i SMBi, i, s. 582, not II.
2 SMBi, I, s. 276 f.
3 Westman, a. a., s. 13 f. och nedan s. 185, not 7.
4 Betecknande är, att blott sex declarationer och additioner influtit i
lib. i, bland dem den först kort tid före tryckningen införda additionen
till i: 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
