- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
161

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER i 3 i

exakt tidfästas men har säkert tillkommit någon gång under
åren 1349—60, vilken tidsbestämning är för denna
undersökning tillfyllest.1

Åtminstone tre av de fyra uppenbarelser, varur ANDERSSON
hämtat uttalanden rörande drottning Blanka, härröra alltså från
1340- och 1350-talen2, medan Libellus utarbetats först efter
mitten av 1360-talet. C:a 1349 sker ett omslag i Birgittas
ställning gentemot Magnus Eriksson. Välviljan lämnar plats för en
bestraffande strängbet; dock är ej allt hopp ute för konungen,
därest han snarligen bättrar sig. Sedan högfrälset kommit i
öppen strid med konungen, rivas alla broar till samförstånd
mellan Birgitta och den svenske konungen; autografen av år 1361
lämnar ej något övrigt att önska i fråga om tydlighet. Man kan
i en rad revelationer följa »gången och utvecklingen av
fiendskapen mellan Birgitta och konungen».3 Libellus däremot utgör

fällena förefalla Magnus Eriksson och drottning Blanka ha varit med Håkan

i Köpenhamn, varvid avtal ingåtts med Valdemar, vilka haft sin spets
riktad mot den upproriska svenska aristokratien. Se härom utförligare Tunberg
a. a., s. 246 f. och s. 265 f. Att jag anser 1359 vara mest plausibelt, beror
dels på orden att drottningen söker (»querit») äktenskapets frukt etc., dels
på en allusion på konungavalet 1344 (se citatet nedan s. 163), i vilken man
möjligen har rätt att inläsa, att additionen tillkommit, innan underrättelsen
om konung Erik Magnussons vid midsommartid 1359 timade död nått fram
till Birgitta. Eriks uppror var ju anledningen till att Magnus Eriksson förband
sig med Waldemar.

1 Jfr Steffen, a. a., s. 291 f. Revelationen visar sig bestå av tvenne
partier, innehållande visioner, vilka äro skilda av en intervall på 11 år.
Att Birgitta undfått uppenbarelserna under Sverige-tiden, synes framgå av
begynnelseorden i den senare visionen: »Recordare sponsa, quod ostendi
tibi in ciuitate Stocholmis de celo turbulento. — — Celum — — regnum
istud Swecie est.» Å andra sidan kan publiceringen av revelationen ha gjorts
av Birgitta vid en vida senare tidpunkt. Därpå tyder, att båda
textpartierna sakna ingress om att Kristus talar till sin brud e. d. och att alltså
Birgitta hela tiden talar själv (»Cum starem orando, vidi in spiritu celum quasi
turbulentem», heter det i början av revelationen; det senare textstycket
inledes med orden: »Transactis autem post hec xj annis, audiui vocem Christi
dicentem mihi»). Vidare kan det hela revelationen avslutande
detronisations-hotet (»sol» — d. v. s. konungen — »vero pallescet, donec venerit sub coronam»
etc.) vara yngre tillägg eller resultat av någon bearbetning.

2 Troligen är även den fjärde uppenbarelsen, additio till VIII; 16, från
1350-talets slut. Se föregående sida!

3 Citerat efter Steffen, a. a., s. 292. Jfr min uppsats i HT 1927,
s. 19, noten och Andersson, a. a., passim s. 118 ff.

II—29191. Kyrkohist. Årsskrift 2929.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free