- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
165

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTSTUDIER TILL BIRGITTAS REVELATIONER I 3 I

hoppas visserligen, att drottningen skall bättra sig och bära fagra
blomster och god frukt, »men nu använder hon gärna skämt
och dylikt, varmed hon kan vinna världens heder och
bevågenhet.»1 VIII: 11 visar rentav vid jämförelse med ett
motsvarande parti i Libellus, att Birgitta ej har den mildare
uppfattning av Blanka, som anklagelseskriften just i berörda detalj
återger. Den vida yngre revelationen VIII: 31 ådagalägger, att
Birgittas uppfattning av drottningen skiftat med hennes mera
kritiska inriktning mot konung Magnus, vilket ju är självklart redan
på enbart psykologiska grunder. I tillägget till VIII: 16 möter
man samma totaluppfattning av Blanka som i pamfletten.2

I Skånefrågan angriper Libellus’ på tal om 1359 års avtal
endast drottning Blanka, som säges hava ensam rest till Danmarks
konung. Undersöker man däremot, vad stridsskriften har att
förmäla om förlusten av Skåne 1360, så finner man, att drottningen
härvidlag alls icke föres på tal. Här ansluter sig författaren till
Birgittas autograf, vari fyra svenska män åläggas att personligen
uppvakta konung Magnus och i hemlighet anklaga honom för
hans illdåd. Allt intresse knyter sig till »qualiter rex Magnus
regnauit».3 Blanka är med i autografen endast såtillvida, att
konungen tillvitas att älska män mera än »Gud älla idra egna
siäl älla idra egna husfru». I Skånefrågàn är det enligt autografen
konungen, som bär skulden.4 Libellus har i motsvarande passus
identiskt samma syn på skuldfrågan.5 Stridsskriftens författare

1 »Sed ipsa nunc loquitur libenter scurrilia et ea, quibus acquirere
potest mundi honorem et fauorem.» Den fornsvenska texten har: »Vtan
nu talar hon gärna skör ordh» etc., Steffen: »Men nu talar hon gärna
lättfärdiga ord». Denna betydelse av »scurrilia» medgives av Du CanGE vid
»scurrilitas» (Glossarium media et infitnæ latinitatis, VII, s. 377).

2 »Sua sum skriptamal bif)ium vi idar })ät lena »(BU, 4, s. 184).

3 De sista orden utgöra Libellus’ överskrift i den enda bevarade
uppteckningen. Jfr t. ex. HT 1927, s. 4.

4 »Fiärjja, i hafin varit idra {jiänisto manna oc vnderdana förra{jare.
Skanuga idar oc idrum syni jnänto, viliandis idar oc idrum syni j)iäna oc
landit til vara krono mz rät halla oc kronona ovinum skajia göra. I
and-uarjjen jjem i händar sinom höxta ouini, suat {je äru aldrigh, mäp han lifar,
gozs älla lif felughe »(BU, 4, a. st.).

5 »Secundum fuit, quod contra voluntatem omnium consiliariorum terram
Scanie tradidit regi Dacie nec repetita nec reddita pecunia, pro qua prius
redempta fuerat, nec securitate viuendi inter homines et regna facta uel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free