Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 176
SALOMON KRAFT
gäller ej hans norska krona; den gäller den svenska
konungavärdigheten, som för alltid skall frånryckas hans fader.
Libellus skildrar till slut händelserna under 1360-talets förra
hälft. ANDERSSON1 begagnar den samtida Själlandskrönikan
som måttstock för pamflettens historicitet och finner, att
Libellus’ författare i fråga om Valdemar Atterdags härfärd 1361
korrekt återger »såväl händelsernas tidsföljd som deras innebörd».
Vidare har han riktiga upplysningar om orsakerna till Magnus
Erikssons bannlysning. »Till och med hans uppgifter om denna
bannlysnings varaktighet synas vara på ett ungefär riktiga»;
Libellus’ har »quinque annis», och exkommunikationen var i kraft
1358—1363. Med verkligheten överensstämmande äro också
upplysningarna om Albrekts inkallande och inbördeskriget.
»Huvudlinjerna i framställningen: valet, överenskommelsen mellan
Albrekt och Magnus, den senares anfall, då den förre är stadd på
krigståg, allt detta är korrekt.»2 Härtill må än en gång
påpekas, att Libellus är skriven en kort tid efter Gata-slaget 1365
och i slutpartiet sysslar med allbekanta rikshändelser.
ANDERSSON söker även ur pamflettens senare moment
framdraga detaljer, som röja olikhet med Birgitta. Härvid
har han funnit, att Birgitta intet nämner om orsakerna till
Magnus Erikssons bannlysning.3 Konungens trots mot denna
utgör i Birgittas egenhändiga anteckning hans andra »illdåd», i
Libellus hans fjärde. ANDERSSON har tidigare i sin
Libellus-undersökning återgivit de båda textställena i parallelltryck4 för
att visa, att Libellus stått under direkt påverkan av Birgitta.
Om man granskar parallelltrycket4, finner man olikheten — om
skäl till exkommunikationen — bestå däri, att Libellus har
lagbrottet krävde, för att freden skulle bevaras, starkt bindande avtal
(Carlsson, a. a., s. 52). Om man tager hänsyn till detta urkundernas vittnesbörd, kan
man ej göra gällande, att de synpunkter, som förefinnas i revelationen VIII: 41
och i Libellus, strida mot varandra. I realiteten komplettera de varandra.
Birgittarevelationen, vars här (ovan s. 167) berörda parti tillkommit under
Erik Magnussons livstid, betonar lagbrottet; Libellus, som författats flera
år efter Eriks död, framhäver avsikten att främja freden.
1 A. a., s. 164 f.
2 A. a., s. 166.
3 A. a., s. 164.
4 A. a., s. 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
