Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 88 salomon kraft
En viss hesitation visar Jaakkola inför sin tidfästande av
beskickningen, enär den engelske konungen (Edvard III) uppehöll
sig på kontinenten åtminstone från juli 1346 till oktober 1347
och Petrus av Alvastra uppgiver, att biskop Hemming varit »in
Francia et Anglia».1 Jag anser, att tvekan här torde vara
överflödig. Birgittas sändebud behöva ej nödvändigt ha varit över
i England, då vid denna tid även områden i Frankrike tillhörde
»Anglia».
Många för Birgitta vitala spörsmål ha föranlett avsändandet
av hennes beskickning 1346: klosteranläggningen, korstågsför-
brev rörande finska förhållanden (jfr speciellt Åbo domkyrkas svartbok, n:r
120: — — »j Abo hws æpthe wars Herre byrdh mcccxl" septimo areno, a
sancti Egidij abbatis dagh [*/»] biorne [o: kærde] biscop Hænninger [!], war
andelikin fadher, fore oos, ath eth fiskeri, som heethe Kumoboo aa, matte
ey byggias lagliga aff rætthum æghandum»).
Även Tunberg [Äldre medeltiden, s. 224) har ställt den birgittinska
beskickningen i samband med korstågsplanerna. ahnlund har (i
uppsatsen Rannsakningen om stiftsgränsen i No?-rabotteti 1374, i HT 1920, s.
216 f.) konstaterat, att ärkebiskop Hemming av Uppsala och hans namne
åbobiskopen våren 1346 haft ett sammanträffande i Norrabotten, och
förmodar, att Birgittas maningar till ärkebiskopen i Extra: 51 anknutit till hans
norrlandsfärd. Ett utmärkt stöd för detta sitt antagande har sistnämnde
forskare funnit i en i vol. E 175 (fol. 33) i Uppsala universitetsbibliotek
ingående avskrift av revelationen, vilken här är försedd med en ingress,
som direkt förklarar revelationen vara tillkommen vid tiden för biskoparnas
möte. Visserligen är avskriften först från 1600-talet, men den torde återgå
på någon medeltida uppteckning bl. a. därför, att texten i några
enskildheter avviker från motsvarande text i Ghotans tryck av år 1492. Professor
ahnlund har gjort mig uppmärksam på att vol. 815 i Nordinska samlingen
i Uppsala universitetsbibliotek innehåller ett omnämnande av en »Copie aff
St Britas uppenbarelse den tid Ärkebiskop Hemming i Ups. reste til
Westerbottn emot Biskop Hemming i Åbo, för at utdrifwa honom ifrån
sitt Stifts gränser, hwilka han hade öfwerträdt, och reste derifrån til
Stockholm tilbaka igen.» Revelationen återgives icke, utan det heter blott: »Til
slut står denna anmärkning», varefter redogörelsen för ärkestiftets gränser
relateras. »Stilen och Papperet röja» — säger avskrivaren — »en yngre
tid, såom p. e. Johan Iiis eller ock sednare, och kan således endast anses
såsom afskrift af något äldre mscrt.» Enligt mitt förmenande har man all
rätt att förmoda, att det är den i vol. E 175 förefintliga uppteckningen,
varpå här alluderas. I minsta detalj överensstämma latintexterna i båda
uppteckningarna (»Upsalensis» förkortas til »Upsal.» etc.), och på båda håll
har »Dalarna» tillskrivits över »Vallibus».
1 Jaakkola, a. a., s. 216.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
