Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kraft, Salomon, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
textstudier till birgittas revelationer i 3 i
beredelserna, fredsmäklingen, kurians återförande till Rom.1
Abo-biskopens och alvastrapriorns legation samlar liksom i en
brännpunkt alla dessa problem, vilka varit aktuella för Birgitta under
det skede i hennes liv, som faller mellan det religiösa
genombrottet och avresan till Rom. I en vetenskapligt lagd biografi
över den heliga Birgitta måste fördenskull utredningen av de
djupare orsakerna till denna beskickning intaga en central plats.
’ Påven betraktades som »sponsus Rome», som givit sig i Avignons,
den babyloniska skökans, våld och därmed stört hela världsharmonien (se
om denna terminologi P. PiUR, Petrarcas »Buch ohne Namen» und die
päpstliche Kurie, i Deutsche Vierteljahrsschrift für Literaturwissenschaft
und Geistesgeschichte, VI, s. 42 f. och s. 78 f.).
Att Birgitta i VI: 63 sammanbundit påvens återvändande till Rom
med biläggandet av den fransk-engelska fejden, skulle kunna partiellt
förklaras med att Birgitta möjligen varit underkunnig om att Klemens VI
brukade parera uppmaningen att lämna »exilen» med en hänvisning till att
han ad interim måste kvarstanna i Frankrike för fredsverkets skull. Vid
ett tillfälle skriver påven: »Nunc ergo videatis quomodo possemus istos
christianissimos principes, vere filios Ecclesie, non sedatos, non pacificatos,
reges Francie, Anglie, Aragonie et Majoricarum dimittere. Bene possent
isti reges dicere: ’Modicum de nobis curat Ecclesia, quando in tanta
dis-cordia nos relinquit’; ymmo, si essemus alibi, oporteret nos ad istas partes
descendere et pro multo minore causa novimus summos pontifices sedem
Romanam relinquere et mundi partes vicinas circuire» (G. Mollat, Læuvre
oratoire de Clement VI, i Archives d’histoire doctrinale et littéraire du
moyen åge, III, s. 272).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
