Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kristning
2 i i
angående fejderna med Västerlandet och Novgorods strävan att
underlägga sig de finska stammarna. Slutligen ha vi Paul
Juustens krönika över Finlands biskopar t. o. m. Mikael
Agricola; skriven efter mitten av 1500-talet har den sitt främsta
intresse däri, att den återger vissa traditioner från katolska tiden
och dessutom sannolikt på en del punkter bygger på numera
förlorat arkivmaterial. Detta kan dock inte vad korstågstiden
beträffar vara fallet i stor utsträckning, ty största delen av
urkunderna förstördes som sagt långt fore Juustens tid.
Då korstågstidens källmaterial endast tillåter fastställandet
av vissa mer eller mindre fristående fakta, medan den utveckling,
vars huvudetapper dessa beteckna, i övrigt är okänd, har den
oröjda marken övervuxits av en rikhaltig vegetation av
hypoteser, förmodanden och gissningar. De flesta av dem äro på
grund av sin löshet av ringa intresse och komma i den följande
framställningen inte att beaktas. Min avsikt är att i sträng
anslutning till urkällorna söka ge en bild av vad vi någorlunda
säkert kunna anse oss veta beträffande den kristna kyrkans
grundläggning och första tider i Finland.1
2. De finska stammarna vid mitten av 1100-talet.
Omkring år 1100 hade kristendomen definitivt vunnit
överhand i Sverige. Kyrkomötet i Linköping utgjorde ett insegel
på den nya lärans triumf. Sedan århundraden var Sverige ett
rike, om också efter nutida begrepp svagt organiserat. I
ledungen ägde dess konungar ett vapen, som med mycken effekt
kunde föras även utanför rikets gränser.
Den nordligaste av de stater, i vilka det ryska väldet under
1 Åtskilliga av de i det följande åberopade urkunderna äro tryckta i
två eller flere källskriftseditioner (,Svenskt diplomatat ium, Scriptores reitini
svecicarum medii ævi, Sveriges traktater, Finlands medeltidsurkunder, Åbo
domky?’kas svai’tbok). Hänvisningarna gälla i främsta rummet de båda
finländska urkundssamlingarna: Registrum ecclesiæ aboensis eller Åbo
domkyrkas svai’tbok (1890) samt Finlands medeltidsurkunder I (1910), båda
utgivna av Finlands statsarkiv genom R. Hausen. Endast om en handling
inte förekommer i någon av dessa, hänvisas till annan urkundssamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
