Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
eirik hornborg
riges och Danmarks kuster. I dessa härfärder deltogo med all
sannolikhet även de egentliga finnarna. Detta hindrade dem
dock icke att samtidigt ligga i fiendskap med novgoroderna och
de av Xovgorod påverkade östfinska stammarna, karelare och
ingrer. Denna omständighet är av allra största betydelse, ty
den underlättade i hög grad den svenska erövringen av
Finland.
Det finns inga spår av ursprunglig fiendskap mellan
egentliga finnar och tavaster. De voro antagligen nära besläktade
och hade endast till följd av geografiska förhållanden kommit
att bilda tvenne skilda stammar eller bygdeförbund, då den
finska bebyggelsen småningom utbreddes från sydvästra delen
av landet mot öster och nordost. Minnet av denna samhörighet
hade icke utplånats. Däremot voro karelarna en tidigare avskild
gren av huvudstammen, och när de forna fränderna, som prövat
skilda öden och blandat blod med olika främlingsfolk, ånyo
möttes i östra Finlands ödemarker, vart mötet föga hjärtligt.
Karelarna kommo från öster, tavasterna från väster, och
naturligt nog betraktade de varandra såsom konkurrenter om
jaktmarker och fiskevatten. Sammanstötningarna i ödemarken ledde
till uppkomsten av ett vidsträckt obebyggt buffertområde, som
sträckte sig i nord-sydlig riktning mellan Päijänne- och
Saima-vattnen samt öster om Kymmene älv. Spår av denna öde
gränsmark förefunnos ännu under nya tiden.
Fiendskapen mellan väst- och östfinnar är dokumenterad
från tiden före det första svenska korståget till Finland. Enligt
ryska krönikor härjade år 1142 tavaster på södra kusten av
Ladoga, och följande år angrepo karelarna Tavastland. Att
ryska urkunder över huvud omtala karelska krigståg väster ut,
kan väl knappast förklaras på annat sätt, än att karelarna voro
Xovgorods bundsförvanter. Är 1149 tåga tavasterna med en
styrka på tusen man över Finska vikens is mot voterna, en av
Novgorod beroende finsk stam i nordvästra Ingermanland, men
bliva slagna, sedan 500 novgoroder kommit voterna till
undsättning.1
’ Finlands medeltidsurkunder nr. 15—17. — I detta sammanhang må
nämnas, att tvenne novgorodska krigståg, företagna åren 1042 och 1123,
vilka man tidigare antagit hava gällt tavasterna, enligt J. J. Mikkolas ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
