Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KRISTNING
2 i i
En sådan utnämning synes dock icke ha ägt rum, måhända på
grund av att förhållandena ånyo utvecklats i en för kyrkan
oförmånlig riktning.
Innocentius’ brev av år 1209 ger en mörk skildring av
läget, sådant det gestaltade sig under inbördeskrigen i Sverige
—■ under Algarås’, Lenas och Gestilrens tider, då den svenska
statsmakten inte mäktade stöda kyrkan i Finland. I landet
»Fialanda», heter det, som genom Guds hjälp och några
stormäns bemödanden blivit omvänt till kristendomen (syftar
måhända på det kristna inflytandets förstärkande genom det danska
korståget 1202?), hade efter den förre biskopens död ingen ny
biskop blivit utsedd, ty såväl till följd av anläggningens nyhet
som befolkningens halsstarrighet och landets hårda klimat syntes
den, som bleve utnämnd till biskop där, kallad snarare till
martyrkronan än till någon ärestol. Sammanställt med att
åtminstone två av omvändelsearbetets ledare, Henrik och Rudolf,
hade givit sitt liv för kyrkan, kastar detta uttalande ett
blixtljus över missionsverket i Finland. De okända martyrerna voro
säkerligen många, och arbetet i det vilda, väglösa landet var hårt.
Sedan Sverker Karlsson fallit vid Gestilren, försonades
Innocentius med hans motståndare konung Erik Knutsson, och
i den bulla, genom vilken han erkände dennes kröning,
stadfäster han honom även i besittningsrätten till det land, som
hans förfäder hade erövrat från hedningarna eller han själv
kunde komma att erövra.1 Erik var som känt sonson till Erik
den helige, och här skymtar ganska tydligt dennes korståg.
Brevet är utfärdat den 4 april 1216; det meddelar konungen
rätt att för de nyvunna områdena utnämna en eller två biskopar,
som skola underlyda ärkebiskopen av Uppsala.
4. Biskop Thomas och kampen om Tavastland.
Gudarnas kvarnar mala ofta långsamt, men oftare under
medeltiden än i våra dagar. Först år 1220, eller så vid pass,
nog, brevet gälla ärkebiskopen av Uppsala (Svenska folkets historia, I, sid.
395), därmed ställande hela saken i oriktigt ljus.
1 Finlands medeltidsurkunder, nr. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
