Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
EIRIK HORNBORG
löstes den segslitna finländska biskopsfrågan. Till biskop
utnämndes då av påven Uppsalakaniken Thomas, till börden
engelsman. Han skall ha varit medlem av den unga och
synnerligen stridbara dominikanorden, och själv var han tydligen
besjälad av den stridande medeltidskyrkans hela hänsynslösa energi.
Och strid väntade honom.
Genom det tolfte seklets korsfarare och Nousismissionärerna
hade Egentliga Finland och Satakunta vunnits för kristendomen
och Sveriges rike. Vad Satakunta beträffar synes blott södra
delen av landskapet — nejderna kring Kurao älv och de
närmast denna belägna vattendragen — ha varit befolkade.1 Men
kyrkans nya plantering i Österlanden — det sedan början av
1300-talet vanliga svenska namnet, ända tills landskapsnamnet
Finland mot slutet av medeltiden började undantränga det —
hade påtagligen vid sekelskiftet blivit illa åtgången, och nu
gällde det att ånyo röja den förvildade örtagården och utdriva
skadedjuren därifrån.
Thomas måtte ha tagit i med kraftig hand och fått god
hjälp från Sverige, ty redan år 1221 får han av Honorius III
det erkännandet, att enligt vad påven hört från Uppsala den
honom anförtrodda församlingen ånyo kommit till sanningens
kunskap — en bekräftelse av att omvändelseverket i Finland
tidigare drabbats av ett bakslag. Att Thomas hade stöd av
väpnade korsfarare kan man ta för givet, så mycket mer
som konung Johan Sverkerssons korståg till Estland ägde rum
just samma år, som den nye biskopen sannolikt tillträdde sitt
ämbete.
Honorius’ bulla nämner även, att de kringboende barbariska
folken hårt ansätta den nya planteringen, och uppmanar därför
Thomas — skrivelsen är nämligen ställd till honom — att un-
1 Satakuntas ställning till Egentliga Finland och Tavastland är oklar.
Tidigare har man ansett, att landskapet fore första korståget närmast
utgjort en del av Tavastland, men Jaakkola, som ägnat frågan om de gamla
stamgränserna en specialundersökning, har kommit till den uppfattningen,
att Egentliga Finland och Satakunta av ålder hört samman (Suomen
miii-naisct valtarajat vuoteen 1323, H:fors 1925, sid. 19 o. följ.; karta sid. 264,
tyskt referat sid. 265—83).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
