Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KRISTNING
2 2 1
den kanoniska lagens föreskrifter. Under denna tid var Sankt
Marie (Räntämäki) biskopssäte, och Bero, Ragvald och Catillus
begrovos där.1
Även korstågsivern synes ha varit levande under
decennierna efter Birger jarls härfärd. Redan år 1256 gjordes, enligt
ryska källor, i förbund med Svärdsriddarna ett försök att
befästa Narovamynningen, men Novgorod lyckades avvärja
angreppet; som deltagare nämnas svenskar, finnar och tavaster.
Följande vinter drogo novgoroderna mot Tavastland. Från åren
1283 och 1284 omtala ryska krönikor tyska krigståg längs Neva
till Ladoga; man har antagit, att tysk i detta sammanhang som
i vissa andra vore synonymt med romersk katolik och att de
nämnda krigstågen i själva verket företagits av svenskar och
kristna finnar, men otänkbart är ju inte, att handelsrivaliteten
lett till öppna fientligheter mellan tyskar och novgoroder. Tågen
kunna ha avsett att förmå även Ladogakarelarna att anlita
handelsplatsen vid Viborg — men här röra vi oss på de
obevisbara hypotesernas område. Är 1292 draga novgoroderna på
krigståg till Tavastland och svenskarna till Karelen och
Ingermanland. Något klart sammanhang får man inte, men väl en
bild av segslitna strider.2 Nämnas må ytterligare, att omkring
år 1292 de städer, som drevo handel på Ryssland, sinsemellan
kommo överens om att upphöra därmed — ett tydligt tecken
på allvarliga konflikter med Novgorod.3
Nu styrde Tyrgils Knutsson som den unge kungens
förmyndare Sveriges rike, och det »stod så väl», säger
Erikskrönikan, »att det sent skall stå bättre». Är 1293 drog marsken
till Karelen, vann sydvästra delen av landet och anlade ett fäste,
Viborgs slott, som på en gång skyddade och behärskade den
karelska handelsplatsen vid Vuoksens utlopp i Finska viken.
Det var det s. k. tredje korståget till Finland. Till hövding
på den nya borgen utsågs en man, »som väl tordes se vreda
män och icke var blyg för hedningar». Svenskt välde och
1 Beträffande de ovan nämnda finländska biskoparna se Juustens
Chronicon, sid. 12 — 13, och Finlands medeltidsurkundcr, nr. 135 och 161.
2 Finlands medeltidsurkundcr, nr. 112, 180 och 209.
3 Liv-, Est- und Curländisches Urkundenbuch VI, nr. 2766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
