Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hornborg, Erik, Finlands kristning. Studier till den kristna kyrkans grundläggning och första tider i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KRISTNING
2 2 1
hang med förlikningen mellan konung Birger och hans bröder.1
Det var sätet för den kunglige hövding, som i urkunder
betecknas såsom »prefectus» eller »advocatus Finlandiæ» och
som synes ha innehaft den främsta rangplatsen bland
statsmaktens representanter i Osterland. I Äbo grundlades år 1249
Finlands första kloster. Det var ett dominikan- eller
svartbrödrakloster och ännu vid korstågstidens slut det enda i
landet.2 Och från år 1300 eller kort dessförinnan var Åbo
biskopssäte.
Under 1200-talet synes handeln ha dragit sig från Korois
längre ned mot åmynningen. Orsakerna härtill kunna ha varit
flere, men den avgörande faktorn var dock måhända den
sjöfartstekniska utveckling, som ägde rum under ifrågavarande
sekel.3 Tyskarna, som över vendiskt område brutit sig fram
till sydvästra Östersjön, inblåste nytt liv i handel och sjöfart
på det nordeuropeiska innanhavet, och deras högbordiga koggar
av Nordsjötyp stannade vid åmynningar, där de låga och
grundgående skandinaviska skeppen gått uppför vattendragen. Så
var enligt de tidigare nämnda rysk-tyska handelsfördragen från
senare delen av 1200-talet fallet vid Volkov, och så var
sannolikt även fallet vid Aura. Lossning och lastning förflyttades
från Korois till det nuvarande Äbo; där uppfördes
landningsbryggor och magasin, där bosatte sig köpmän och hantverkare,
och där byggdes Finlands nya domkyrka. Då det, såsom
tidigare framhållits, förefaller sannolikt, att namnet Äbo använts
redan för Koroisstaden, är det omöjligt att fastställa kyrkans
byggnadstid; med säkerhet vet man blott, att biskop Johannes’
efterträdare Magnus I (1291—1308) under det av Bonifacius VIII
utlysta första jubelåret, d. v. s. år 1300, invigde den nya
katedralen. I sammanhang därmed överfördes, såsom tidigare har
nämnts, den helige Henriks reliker från Nousis till Åbo, vars
kyrka var helgad honom och jungfru Maria.
Magnus I är för övrigt märklig såsom den förste finländske
1 Finlands medeltidsurkunder, nr. 252.
2 K. G. LEINBERG: De finska klostrens historia (Skrifter utgifna af
Svenska Litteratursällskapet i Finland, XIV, Helsingfors 1890).
3 Se härom E. HORNBORG: Segelsjöfartens historia (H:fors 1923), sid.
147 o. följ. samt 160 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
