Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STUDENTER I PRAG UNDER MEDELTIDEN
2 43
att studiet redan vid nämnda tidpunkt hade hunnit bli en
institution med universell betydelse. I första hand samlades
givetvis tyskar och slaver dit. Den egentliga glanstiden
sammanfaller med den stora kyrkliga schismens första decennium.
Parisstudiet hade, som bekant, ställt sig på avignonpävens sida. Till;
följd härav lämnade magistrar och scholarer från den romerska
obediensen — till denna hörde ju bland annat Tyska riket och
Norden — den franska högskolan. De sökte sig till Wien, Prag
och andra romvänliga högskolor.’ Efter 1390 minskades
frekvensen. Möjligen bör man söka en av orsakerna härtill i den
omständigheten, att domkapitlen ogärna sände medlemmar till
en högskola, där Wycliffes kätterska läror började vinna
genklang.2 Vidare har man bland annat att räkna med
konkurrensen från nya högskolor. Den ledande ställningen behölls
emellertid alltjämt.
Karolus voluit, ut studium Pragense ad modum et
consue-tudinem Parisiensis ... in omnibus et per omnia dirigeretur et
regeretur, skriver den förut nämnde Benes.3 Det är också
möjligt, att kejsaren med sin förkärlek för fransk kultur helst sett
en organisation efter parisiskt mönster. Några bestämmelser
i denna riktning synes han emellertid ej ha utfärdat, ty icke
blott inflytande från Paris utan även från tidens andra stora
lärdomscentrum, Bologna, kom att sätta sin prägel på
författningen. Därjämte kom i mycket en självständig ordning till
utbildning.
Under den äldsta tiden voro magistrar och scholarer
samlade till en politisk korporation — till ett universitet.
Synbarligen var i detta fall Paris förebilden. Scholarens ställning var
dock en annan än vid den franska högskolan. Denna hade
ingen immatrikulation i egentlig mening. Scholaren var
medlem av universitetet och delaktig av privilegierna blott i
egenskap av lärjunge till en viss magister.4 I Prag existerade ordnad
1 Jfr Kaufmann, 2, s. 429. Schulze-Ssymank, Das deutsche
Studententum, 3. Aufl., s. 49.
2 Jfr Abert, J. Fr., Aus der Geschichte der ersten Würzburger
Universität (Archiv d. historischen Vereins von Unterfranken u. Aschaffenburg
63), s. 9.
3 F. R. Ii., 4, s. 517.
4 Kaufmann, i, s. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
