- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
238

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

CLARA THÖRNQVIST

Immatrikulation — sannolikt hade idén hämtats från Bologna —
åtminstone från 1358. Med detta år började den äldsta kända
universitetsmatrikeln.1 Genom Immatrikulationen upptogs
Scholaren i universitetet och kom utan någon magisters förmedling
i åtnjutande av privilegierna: skattefrihet, befrielse från
residensplikt under vissa år, rätt att begagna rektors jurisdiktion.2
Angående immatrikulationsavgiftens storlek finnas inga uppgifter
för den äldsta tiden. 1383 synes den ha utgjort 2 grossi.3 Kort
därefter stadgas, att scholarer med 24 florini i årligt underhäll
skulle erlägga 6 grossi. I de fall, då årsinkomsten utgjorde
mellan 12 och 24 florini, skulle rektor bestämma summans
storlek. Scholarer, vilkas underhåll ej uppgick till 12 florini, voro
befriade från avgift.4

Vidare hade vid parisstudiet endast magistrar rösträtt.5 Vid
pragstudiet hade under den äldsta tiden scholarerna icke blott
tillträde till universitetets regerande församling — congregatio
universitatis eller, som den också kallades, concilium universitatis6;
de utövade även inflytande på styrelsen. Så hör studiets kansler
ärkebiskop, Arnestus de Pardubice, icke blott doktorer och
magistrar utan även representanter för scholarerna, innan han 1360
utfärdar universitetets första statut. I denna tillerkänner han
samtliga universitetets medlemmar aktiv och samtliga sekulära
universitetsmedlemmar passiv rösträtt vid rektorsval.7

’ Tomek, De je, s. 77, Tomek, Geschichte, s. 34.

2 Privilegierna brukade vanligtvis förlänas studia generalia i särskilda
urkunder (Kaufmann, 2, s. 19). Så beviljar Urban V 1366 pragstudiets
medlemmar 5 års befrielse från residensplikt (denifle, s. 601). 1389
förnyar Bonifacius IX detta privilegium (M. U. P., 2, 344 f.), och 1397 utsträcker
han dispenstiden till 8 år (M. U.P., 3, s. 352). I en urkund av 1392
befriar konung Våclav IV samtliga supposita »ab omnibus steuris, solutionibus,
daciis, talliis, et quibuscunque ceteris oneribus realibus». (A/. U. P., 2, s. 325 f.).
Angående Jurisdiktionen, se nedan, s. 241.

3 Doelle, s. 6 f.

4 M. U. P., 3, s. 10.

s Kaufmann, i, s. 263.

6 Att scholarerna hade tillträde till universitetsförsamlingen visar
följande passus i 1360 års statut: Non sit necesse, frequenter congregare
to-tam universitatem in dispendium et distractionem legentium et studentium
[M. U.P., 2, s. 230. Jfr Matthaesius, s. 17).

7 M. U. P., 2, s. 230.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free