Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STUDENTER I PRAG UNDER MEDELTIDEN
2 43
väljare eller elektorer skulle vara graduerade, innehålla icke
statuterna.
Liksom i Bologna hade rektor att sköta förvaltningen, att
övervaka disciplinen och utöva jurisdiktionen.1
Universitetsmedlem var förbjuden att väcka åtal mot annan medlem annat
än inför rektors tribunal.2 Enligt statuterna hade rektor rätt att
döma in causis civilibus et injuriarium.3 Senare utvidgades hans
befogenhet. 1392 ger Karls efterträdare konung Vaclav IV
rektor tillstånd att döma i alla världsliga mål.3 1397 får rektor
av påven rättighet att ådöma samtliga kyrkliga straff, således
även interdikt, exkommunikation och suspension.4
Rektors medhjälpare voro två clavigatorer, åtta conciliarier
och en notarie. Clavigatorerna skulle vara från olika fakulteter.
De valdes av samma kollegium som rektor. De voro
universitetets skattmästare. De motsvarade således Bolognas massarier.
Conciliarierna utsågos av rektor efter förslag från nationerna.
Varje nation lämnade två conciliarier. Liksom Bolognas
conciliarier biträdde de vid avkunnandet av domar och vid
imma-trikulationen. Notarien förordnades av rektor och conciliarier.5
Några bestämmelser angående universitetsförsamlingen
innehåller icke ifrågavarande statutsamling. Först från 1391 ha vi
en bestämmelse angående sammansättningen: konsiliet skulle
bestå av magistrar och doktorer jämte conciliarierna.6 1392
stadgades, som förut nämnts, att endast graduerade skulle ha
tillträde till universitetsförsamlingen. Detta förutsätter, att även
conciliarierna vid denna tid brukade utses bland graduerade.7
Röstningen skedde icke efter fakulteter och nationer som i Paris
utan genom allmän omröstning, inductio publica.8 Även magistri
1 M. U. P., 3, s. 5 f. Jfr Statuti, s. 56 f. I Paris utövade kanslern
jurisdiktionen (Kaufmann, i, s. 247 f.).
2 M. U.P., 2, s. 5, Tomek, Geschichte, s. 11.
3 M. U. P., 2, s. 325 f., Tomek, Geschichte, s. 54.
4 M. U.P., 2, s. 342 f., Tomek, Geschichte, s. 57, Kaufmann, 2, s. 100.
5 Härtill M. U.P., 3, s. 9 f., Tomek, Geschichte, s. 11. Jfr Statuti, s. 19.
6 M. U.P., 3, s. 16—17. Felaktig är Tomeks uppfattning, att
con-cilium universitatis uppstått ur rektorsrådet — conciliarierna. Se
matthae-sius, s. 20 med kritik över tomek, Geschichte, s. 12 f.
7 Matthaesius, s. 21.
8 M. U.P., i, i, s. 94, 3, s. 17. Jfr Kaufmann, i, s. 267 f.
16 — 29191. Kyrkohist, Årsskrift 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
