Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STUDENTER I PRAG UNDER MEDELTIDEN
2 43
endast magistrar, vilka minst fem år innehaft magisterium och
två år varit regentes, tillträde till konsiliet. Senare gjordes en
ändring till förmån för de yngre magistrarna och non regentes.
Då det gällde särskilt viktiga beslut, skulle fakultetens samtliga
magistrar kallas.1 Konsiliet röstade liksom de tre högre
fakulteterna i Paris genom inductio publica.2
En av dekanens viktigaste uppgifter var, som ovan nämnts,
att övervaka undervisningen. Läsåret började sedan 1367 in
cra-stino S. Lucæ, d. v. s. den 17 oktober. Det fortgick liksom vid
andra studia generalia i ett.3 Ansatser till terminsindelning
saknas dock icke. Så talas det år 1379 om »exercitia in hyeme,
quae communiter incipiunt circa festum S. Galli» och om
»exercitia in aestate, quae communiter incipiunt circa festum S. Georgii».4
Detta år bestämdes också, att magistrar, som ville hålla
föreläsningar »isto medio anno», skulle sammankallas in crastino
S. Georgii respektive in crastino S. Galli för att höra
statuterna angående utkrävandet av kurs- och föreläsningsavgifter.5
Ferier i vår mening förekommo lika litet som vid andra studia.
Under de s. k. dies vacationes, vilka sedan 1370 varade ab
crastino S. Margaritæ (13 juli) in crastinum S. Bartholoinæi
(24 augusti), voro nämligen endast de ordinarie föreläsningarna
inställda. Den magister, som så önskade, kunde för övrigt
fortsätta till S. Jacobi (24 juli).6 Vid påsk, pingst och jul gjordes
kortare uppehåll. Dessutom var den ordinarie undervisningen
inställd vissa kyrkliga högtidsdagar — dies festivi — och en
del andra s. k. dies non legibiles.7
Undervisningen omfattade liksom vid andra
medeltidshögskolor pronuntiationes, lectiones, disputationes och exercitationes.
Vid pronuntiationes dikterades vissa böcker. Baccalarerna
1 M. U. P., 1,1, s. 93—94. I Paris kallades i vanliga fall endast regentes
(Thurot, s. 22).
2 M. U. P., i, i, s. 93—94, Matthaesius, s. 14. Artistfakulteten i
Paris röstade efter nationer (Thurot, s. 23).
3 M. U.P., i, i, s. 68, Tomek, Geschichte, s. 30, Kaufmann, 2, s. 261.
4 M. U.P., i, i, s. 84.
5 A. a., i, i, s. 85, Tomek, Geschichte, s. 30—31.
6 I Paris varade dies vacationes från 29 juni till 25 augusti (schück, H.,
Svenska pariserstudier i Kyrkohistorisk årsskrift, 1902, s. 139).
7 M.U.P., i, i, s. 88, 91, Tomek, Geschichte, s. 30—31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
