- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugunionde årgången, 1929 /
247

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA STUDENTER I PRAG UNDER MEDELTIDEN

247

något större frihet och stadgar minimi- och maximitid. För
De metaphysica bestämmes t. ex. minimitiden till fem månader,
för De generatione till sju veckor.’

I Paris höllos ordinarie föreläsningar uteslutande av magistrar.2
Här hade även baccalarer rätt att föreläsa ordinarie, men endast
över vissa arbeten: logicalia, parva naturalia, mathematicalia och
först, sedan de fått tillåtelse av den magister, som för tillfället
behandlade boken i fråga.3 Inskränkningarna avsågo tydligen att
skydda magistrarna mot alltför stor konkurrens från
baccalarer-nas sida.

Under de extraordinarie föreläsningarna behandlade magistrar
och baccalarer arbeten, vilka icke ingingo i examensfordringarna.
Obligatoriska som i Paris voro icke dessa föreläsningar.4

De ordinarie och extraordinarie föreläsningarna kallades
offentliga föreläsningar. De höllos i kollegierna.5 Utom dessa
föreläsningar anordnades även s. k. lectiones privatae. Dessa
ägde rum i magistrars och baccalarers bostäder. För att få
föreläsa privat fordrades medgivande av en nämnd, bestående
av decanus och fyra actu regentes, en från varje nation.6

Disputationens ordinariae — de ordinarie disputationerna —
leddes av magistri actu regentes. I tur och ordning efter anciennetet
i magisteriet voro dessa skyldiga att presidera. Liksom
överallt under medeltiden lades särskild vikt vid disputationerna.
Den magister, som utan vidare uteblev, då han skulle fungera
som praesidens, fick betala böter. Varje lördag disputerades
ordinarie.7

Läsårets stora händelse var disputatio de quolibet. Denna
disputation började den 3 januari. Den pågick liksom vid andra
studia generalia flera dagar. Redan ett halvår förut utsågs
quodlibetarius — så kallades den presiderande magistern. Tre
eller fyra dagar före disputationen skulle denne till var och en

1 M.U.P., i, i, s. 82—83.

2 Thurot, s. 65.

3 M. U. P., i, i, s. 50.

4 Se M. U.P., i, i, s. 48—49, 56, där fordringarna för baccalareat
och magisterium finnas angivna. Jfr Schück (ä’. 1902), s. 145.

5 M. U.P., i, i, s. 45.

6 M. U.P., i, i, s. 78—79.

7 M. U. P„ i, i, s. 63—64, Tomek, Geschichte, s. 31.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1929/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free