Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 54
CLARA THÖRNQVIST
i Prag, 1367 magister in artibus och 1405 biskop i Worms.
För oss svenskar har han sitt särskilda intresse därigenom, att
han verkade för Birgittas kanonisation.’
Liksom sina föregångare i Prag och liksom Wycliffe sökte Hus
framför allt att reformera det sedliga livet. I sina predikningar
bestraffade han studiets medlemmar därför, att de kommit till Prag
ej för att ägna sig åt trägna studier utan för att njuta av
storstadslivet.2 Lika glödande som i reformarbetet var Hus i
sina strävanden att få studiet nationaliserat. Det var ju också
nu, då det gällde att värna den religiösa övertygelsen, särskilt
viktigt att göra sig till herre över de tyska magistrarna. 1409
yppade sig ett tillfälle att förverkliga de nationalistiska planerna.
1406 hade, som bekant, ett konsilium sammanträtt i Pisa
för att få slut på den kyrkliga schismen och välja ny påve.
Konung Våclav förklarade sig av politiska skäl för konsiliet.
Han lovade, att Böhmen skulle utträda ur den romerska
obedi-ensen och intaga en neutral ställning, till dess ny påve blivit
väld. Konungen sökte stöd hos pragstudiet. Den
universitetsförsamling, som sammanträdde i december 1408 för att behandla
frågan, upplöstes, utan att det kommit till något beslut. Endast
tjeckerna, som ju voro reformivrare, visade sig tillmötesgående
mot konungen. De tre utländska nationerna vägrade att
uppsäga Rom tro och lydnad. Tjeckerna kommo härigenom i
särskilt gynnad ställning hos konungen. Begagnande sig av denna
omständighet, sände de i början av 1409 en deputation med
Johannes Hus i spetsen till Kuttenberg, där konungen vistades,
med anhållan att få studiets författning ändrad till förmån för
Natio Bohemorum. Efter någon tvekan gick konungen in på
tjeckernas begäran. 1409 utfärdade han det s. k. Kuttenberg-
’ Härtill Hauck, 5: 2, s. 870 f., Burdach, s. 165, 173 f., Malin, A.,
Dokumente des P?-ager Einflusses auf die literarische Kultur Finnlands und
Schwedens im Mittelalter (Finskt museum, 33, 1926), s. 58 f.
2 En dansk Scholar har i listan över vid studiet avlidna fått följande
eftermäle: en stoor Skoeghesoen (M. U.P., 2, s. 162). Detta behöver dock
icke betyda, som Brilioth (Svensk kyrka, s. 219, anm. 3) menar, att
dansken varit sedligt »förvillad». Sannolikt användes danska »skoeghesoen»
(Kalkar, Ordbog til det ældre danske Sprog) liksom svenska »skökioson»
som allmänt skällsord (Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltidsspråket).
Antagligen härstammar tillsatsen från en den dödes ovän bland landsmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
