Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 54
CLARA THÖRNQVIST
1385 finna vi jämte Johannes Olaui, Henricus Andreae och
Johannes, canonicus Aboensis’, följande svenskar vid
juristuniversitetet: Olauus de Swecia, praepositus Wexinensis, Vyliginus
de Abo, Bero Knap de Scarentia, Johannes Sigwardi de
Sca-rentia, Martinus Sixtani de Scarentia, Nicolaus Simonis de
Swecia och Magnus Fiunidi de Arosia. Olauus betalar 24 grossi
i inskrivningsavgift.’ Våra urkunder ha icke bevarat hans namn.
Björn Björnsson Knap var 1392 notarius publicus och kanik i
Skara.3 Martin Sixtensson var också skarakanik. Som prebende
hade han Lagmanstorp. Han omnämnes 1390.4 Magnus är
möjligen identisk med Magnus de Arossia, som 1388 prövas för
baccalareat.
1386 undergå Ludovicus de Suecia, Petrus Gerne de Suecia
och Petrus de Upsalia prövning för baccalareat.5 Petrus de
Upsalia återfinna vi bland juristerna samma år.6
1387 finna vi bland baccalarianderna utom Johannes Ollaui,
vilken vi redan behandlat, Yngeldus de Sckarentia, Mikael de
Vpsalia och Ollaus de Sudhercopia.7 Möjligen ha vi här att göra
med Mikael Lindvidsson, som 1391 är kyrkoherde i Skepptuna
socken i ärkestiftet. Han utnämnes detta år till kanik i Västerås.8
Möjligen var han broder till den förut omtalade Lindvid
Lindvidsson.
Vid juristuniversitetet dröja 1387 Olaws Petri de Kumblvm,
Thorkyllus de Swecia och Benedictus Haquini de Swecia.9 Olaus
återfinna vi som Olof Pettersson, vilken 1384—91 är kyrkoherde
i Kumla socken i Strängnäs stift. Sistnämnda år blir han
Geislingen. Senare (ibid. 773, anm. 2) observerar han parisscholarens tyska
nationalitet. Han anmärker nu, dock tydligen utan att erinra sig, att han
förut påstått motsatsen, att identitet mellan parisscholaren H. A. och
pragjuristen H. A. ej kan föreligga. Till Henricus Andreae R.A.P., 2504.
1 Se ovan s. 268—69, 271.
2 M. (J.P., 2, s. 134, 136—37.
3 R. A. P., 2636.
4 A. a., 2535.
5 M. U. P., i, i, s. 237, 244, 246.
6 A. a., 2, 138.
7 A. a., i, i, s. 252, 254, 256.
8 Brilioth, Svensk kyrka, s. 370.
9 M. U. P., 2, s. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
