Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Anteckningar vid vistelsen i Stockholm; från den 28:de Juli till den 14:de Augusti 1846, av M. Roslin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 2
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
parken. Men han förmådde det ej utföra. Nu kommo vi slutl. till
Kongliga slottet. Det är icke stort, men smakfullt och skönt,
särdeles egnadt till sommar palats, med stora, täta fenster o. s. v. —
Här nedsatte vi oss på en soffa, under det andra i omnibus-vagnar,
giggar m. m. reste fram och åter. Wi återvände sedan genom
Stallmästargården, Bellvue, öfver Johannis kyrkogård utmed
Regeringsgatan hem. — De öfrige voro trötte och utmattade; ty vi hade
nu gått i en rundeli, som svarade väl emot hälften af Stockholms
stad, eller hela norra malmen. Hedberg allena var icke stort trött,
utan var uppmuntrad och lifvad af det myckna sköna i naturen,
som skaparen, vår käre fader, här nedlaggt. — På dessa färder
omtalade C. O. R. för oss, huru Norrlands läsare äro af 3 slag:
a) Gamle läsarene (= med verkhelgon) hylla mycket Arndt m. m.
b) Andre åter vilja blott veta af Luther och Evangelium men lefva
i uppenbara synder, c) Midt emellan dessa stå de rättsinnige, hvars
representant är bonden Gerhards Gerhardsson i Burträsk invid
Löfånger.
Lördagen den 1 Augusi 1846.
C. O. R. hindrad af correctur-arbete, anmodade Hedberg att
företräda hans ställe både vid morgon-andakten hemma och om
aftonen hos Mamss. Stenberg. Denna anmodan antog Hedberg som
en kallelse af Gud, hellst då han dermed kunde göra C. O. R. en
liten tjenst.
Om morgonen uppläs Hedberg Math. 8,1—13 samt Luthers
Förklaring deröfver N:o 118 i Ev.Postillan, tilläggandes vidare äfven
sjelf något om den vränga föreställning, otron gör sig om Gud, samt huru
vi i Christo rätteligen läre känna Honom genom ordet. Derefter
bön och lof. Oss tycktes, att de församlade blefvo något
uppmuntrade, dock ej Mams. Caroline Widemark, som är en underlig, djupt
mellancholisk själ, och har varit det än mera, sedan hon med
excentrisk hängifvenhet först hörde C. O. R. — En liten, fin,
beskedlig fru från landet, svägerska till fru Levrin, som nu skall vistas i
Linköping (opasslig) var ock nu tillstädes. Med henne talte C. O. R.
om barnauppfostran, och det välgörande råd, han derom gifvit.
Sedan taltes om Erie Janssenisterna i Helsingland. Mannen for
först omkring och sålde mjölmattor, kallades mjöl-Eric, kom så till
[Helsingland?], der han begynte straffa de ljumma prest-Christne,
vann anseende, yrkade på helgelse, visade, att de från Luther fått
anledning till köttslig frihet, begynte småningom gå längre,
förkastade alla menniskoskrifter, samlade och uppbrände dem alla, så
gjorde ock hans vänner. Nu yrkade han med de sina en ßillkomlig
helighet, påstodo sig inga frestelser mer hafva af kött och blod,
utan blott af djefvulen. Sina synder höllo de nu mer icke för
synder. Inga skäl gällde hos dem. E. Jansson blef nu ock författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
