Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Anteckningar vid vistelsen i Stockholm; från den 28:de Juli till den 14:de Augusti 1846, av M. Roslin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 2
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Skön’ och Njurunda. Alla dessa socknar höra till Medelpad, der
väckelserna och ljus i Ev. framgått samtidigt med Helsingland.
Dahlén härstammade från Umeå-trakten, der Ev:ii stamhåll skall
vara. Dessa voro nu hufvudsakligen de underrättelser, Forss
lemnade oss. Tillika omnämnde han, att äfven på dessa trakter
funnos af dem, som, af för mycken misstroende till nya Hand-boken,
till och med döpa om sina barn, hvilket isynnerhet skall vara fallet
i Sorsele socken i Norrland.
Sedan vi nu i några timmar sprakat med Forss i
Trädgårdsföreningens blomsterpark, begåfvo vi oss åstad och besågo
Stockholms stora barnhus, der 2 à 300 barn finnas, de flesta af fattiga
föräldrar, men också några oäkta, som blifvit dit lösta för 100 Rdr.
Bco. Allt var här ganska snyggt och ordentligt. Inrättningen
grundar sig på statsanslag och donationer. — Derpå besigtigade vi
det under byggnad stående nya fängelsehuset, efter Philadelfiska
systemet uppfördt med 90 celler och 9 särskilda gårdar. Efter allt
detta kommo vi slutel. trötte och utmattade till vår smala gränd,
huset N:o 12 och spisade middag.
På e. m. tågade vi med bröderna Palmqvist åt Söder för att
se, huru de bodde. Under vägen visade oss Pehr Palmqvist, som
tillika var Kungens klockare, slottskyrkan, som var på ett
förvånande sätt präktigt utsiradt. Alla bänkar och ställen voro
öfver-klädde med blott kläde, hvarpå gula kronor voro sydda. Altartaflan
föreställde Christus i Gethsemane med utstående figurer i marmor.
Wi messade: »Tackom och lofvom Herran», och bröderna
Palmqvist svarade. Utkomne från kyrkan, drucko vi från en källa på
borggården ett ganska gott och friskt vatten och tågade vidare, i
det vi under vägen veko af in på ett Nykterhets värdshus och
drucko CafFé. Först kommo vi till P. Palmqvist, der vi lärde dessa
våra bröder melodier på några våra sånger, dem Pehr Palmqvist
helt hastigt uppsatte i noter och uttog på forte pianot. Derpå
fördes vi till Gust. Palmqvist, der vi sjöngo: »Jag har en vän så
göder» ni. rn., under det Gust. Palmqvist accompagnerade på forte
pianot. Wi trifdes så väl här, att vi knappt hade lust att komma
härifrån. — Återfärden ställde vi genom Mariae kyrkogård (hvilken
församling af Gustaf den I. fått sig rättighet att välja till
Kyrkoherde den de sjelfva vilja) till Mosebacken vid Katharina-kyrkan,
derifrån vi hade den herrligaste utsigt öfver staden, och besågo
telegrafen, som låg ännu mycket högre än redan nämnde backe,
hvilken dock var den högste af alla Stockholms höga kullar.
Ned-komne från denna ansenliga höjd, förde bröderna Palmqvist oss till
Mamsell Ahlgren, ganska trefliga och glada Christna, hos hvilka vi
spisade qvällsvard. Sent på aftonen återvände vi hem.
Emellertid hade fruntimren efter vanligheten sin syförening
1 I mscr.: Sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
