- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
3

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANTE OCH KRISTENDOMEN

I 5

senare liv spelar med som ett grundackord, nämligen den
idéräcka, som rör kärleken, vilken varierar från romantiserande,
chevaleresk kärlek till översvinnlig Gudsmystik. Trots
traditionen från Bernhard av Clairvaux spelar Kristusmystiken ingen
roll hos Dante, och det är måhända detta, som gör, att
kvinnodyrkan och Gudsdyrkan gå väl tillsamman. Skaparen och det
skapade ge inbördes helgd åt varandra. Något av samma
omedelbara reciprocitet, utan förmedling av biblisk uppenbarelse
men dock i intimt sammanhang med denna, gäller den andra
problemgrupp, som skall komma under behandling: den
gudomliga rättvisan. Det skall nu bli vår uppgift att undersöka, hur
i allt detta den kristna uppenbarelsetron förmår hävda sig. Och
det kan förutskickas, att dess huvudmotståndare därvid blir den
nyplatonska mystiken.

* *

I. Amor och gratia.

i. Beatricegestalten.

Den gudomliga komedien når sin dramatiska höjdpunkt, —•
icke i det gudsskådande, som utgör visionens i mystisk
outsäg-barhet förtonande slutmål —, utan i mötet mellan Beatrice och
Dante på skärseldspyramidens topp, vid det jordiska paradisets
gräns. Alltsedan Beatrice genom sin död för Dante förhärligats
till en himmelsk varelse, hade den tanke, som visade sig i sin
grodd i Vita nuovas slutord: »att få sjunga om henne så, som
ingen någonsin sjungit om en kvinna»1 (»di dicer di lei quello
che mai non fue detto d’alcuna»), kommit till allt mer levande
utgestaltning.

Klarast uttryckt framträder Beatrices betydelse i Dantes liv
underligt nog i den annars så lärdomstyngda Convivio, där hon
3, i, ii enkelt kallas »denna kvinna, som förändrat mig» (»quella
donna che m’avea mutato»). Det finnes ingen anledning att
ej tillmäta dessa och andra liknande bekännelseord full innebörd

* Wulffs översättning. Originaltexten efter Le opere di Dante.
Testo critico della Società Dantesca Italiana (Firenze 1921).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free