Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
med sitt mandomsverk velat förhärliga.1 Kraus har också
framhållit, hurusom Beatrices historiska existens blandar sig med
den ideala psykologiska existensen i skaldens föreställning, med
hans livs fantasma, som bestämde hans hela verksamhet.2 Och
han har oförbehållsamt anlagt en estetiskt-psykologisk
synvinkel, idet han yttrar: »Kunst und Leben lassen sich hier nicht
von einander scheiden».
En mera exklusivt realistisk synvinkel har emellertid
anlagts av Freiburgdogmatjkern E. Krebs3, som går till storms mot
vad han kallar Beatrices »Doppelrolle» och närmast vänder sig
mot Kraus’ framställning. Krebs vill ej erkänna någon som
helst symbolisering, ej ens i Den gudomliga komedien.
Betecknande är, att han karakteriserar Komedien som »in erster
Linie ein persönliches Liebeslied». Av största intresse äro de
citat ur Thomas av Aquinos verk, varmed Krebs vill påvisa,
att Beatrice efter sin död intagit platsen av helgon för Dantes
föreställning. Det förefaller högst antagligt, att Dante i likhet
med sina litterära föregångare korat sitt eget helgon och låtit
diktarparnassen sköta kanonisationen. Medvetet kan han ju lika
litet här som på andra områden ha känt sig usurpera kyrkliga
rättigheter. Ehuru sålunda Krebs’ bidrag till Beatricetolkningen
är av beaktansvärd vikt, kan man dock ej gärna gå med på
att helt utesluta symboliken. Det är ej uteslutande Beatrices
personliga inflytande, som gör sig gällande. Aven sådana
upplevelser, som kommit till oberoende av den historiska Beatrice,
knytas till hennes namn. Detta framgår evident av Komedien,
där Beatrice blir skylt för en hel räcka intellektuellt-mystiska
värden4 och kontinuiteten så på tillsynes konstlat sätt upprätt-
1 Jfr Par. 30, 28:
»Från första dag jag mötte hennes öga
i jordelivet, och till denna synen,
har ej min sång om henne stäckts i loppet.»
2 FXKraus, a. a., s. 233.
3 EKrebs i Zwei Beatricestudien (Deutsches Dante-Jahrbuch V, Jena
1920), ss. 70 ff.
4 Man må även erinra sig Donna gentiles allegorisering till Donna
Philosophia i Convivio. Convivioperiodens rationalism samt väl också Donna
gentile-gestaltens blott temporära betydelse för Dante åstadkom dock, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
