Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
lighet och harmoni. Emellertid mottog den provencalska
kulturen, som sagt, även starka påverkningar från den samtida
mystiken. Trots sekulariseringen (Wechssler har t. o. m. velat
rubricera kvinnokulten som återuppstånden hedendom) rådde det
ett intimt samband mellan de så vitt skilda världarna. De
fromma och de världsliga äro ju i alla fall i lika mån barn av
samma tid. Så kom det sig, att den psykologistiska
spirituali-seringen, som inom kristendomen fick så sköna uttryck hos
i ioo-talets teologer, även utanför deras krets förädlade
sällskapslivet, dess former och sedliga codex.
Guds "skapelses skönhet hade redan hos augustinus —
ett arv från hans nyplatonska tid — varit föremål för beundran
och andakt. Trots all asketism och världsfientlighet (i groteskt
karrikerande av det kroppsliga och jordiska tar väl Innocentius
III priset, hans De contemptu mundi fråssar i vedervärdigheter)
bryter dock den estetiska värderingen alltsomoftast fram, även
i kyrkliga kretsar.1 Till varaktigt herravälde kom den i den
provencalska kulturen. Främst är då kvinnans skönhet och
behag temat för lovprisarnas sånger. Den sociala
förutsättningen är att tillskriva det faktum, att furstinnorna vid de
sydfranska hoven voro högt bildade kvinnor, som kring sig
samlade en uppvaktande hovstat, där skalden fick intaga en
ställning snarlik huskaplanens. Det var då skaldens uppgift att
sjunga sin härskarinnas lov, och denna diktning måste så givet
få en viss konventionell prägel. Men den sprang dock
naturligt fram ur bestående förhållanden. Gaston Paris har
påvisat, huru den upptagit element från majdansvisorna2, och det
erotiska draget kommer givetvis ofta fram. Konvenansen håller
det dock tillbaka. Ofta voro trubadurerna av lägre börd och
fingo blott i fantasien nalkas sina härskarinnor. En blick, ett
ord måste vara dem nog. Deras dikter fingo så lätt samma
kontemplativa inriktning som mystikens verk.
Trubadurdiktningen har karakteriserats av Gaston Paris på följande vis: »une
poésie d’amour, et d’amour raffiné et savant, d’amour de tëte,
1 Jfr Fvon bezold, Das Fortleben der antiken Gotter im
mittelalterlichen Humanismus (Bonn 1922).
2 Wechssler, a. a., s. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
