Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
... et non d’amour de coeur».1 Besläktat med den mystiska
kontemplationen är det tillstånd som uttryckes med det
pro-vencalska cossirar, »tänka efter, i tankar betrakta» (det tyska
»Minne» hade ju ock ursprungligen samma betydelse som vårt
»minne»). Bernhard av Ventadour försäkrar:
»Min dam, ingen kan beskriva
den fina känsla eller ädla böjelse,
jag erhåller, när jag tänker på er,
ty ej ens en konung skulle älska så».2
Så tillägnar sig den profana kärleken i många fall
religionens terminologi. Också måste en dylik kärlekskult bjuda på
något annat än den erotik och den kroppsliga kärlek som blott
tillfredsställer yttre behov.3 Från det utbildade mystiska
eros-amorbegreppet får den de hjälpmedel den behöver.
Ännu närmare de teologiska dagsfrågorna kom den
kärleksdiktning, som från mitten av 1200-talet blomstrade upp i
Norditalien och är känd under det av Dante präglade namnet »il
dolce stil nuovo». Utmärkande för denna diktning är just den
filosofiskt och religiöst intresserade läggning, den har alltifrån
sin uppkomst. Redan bolognesaren GUIDO GuiNICELLI (död vid
unga år 1276), som Dante i Purg. 26, 97 ff. hedrar som »fadren
till mig och mina bättre bröder, alla som sjöngo ljuva, täcka
kärlekskväden», visar sitt spekulativa intresse i sin berömda
dikt Al cor gentil:
»För det ädla hjärtat uppenbarar sig alltid kärlek
som en fågel i grönskan i skogen.
’ I Romania XII, s. 521.
2 »Dona! nulhs om no pot dire
lo fin cor nil bon talan
qu’ ieu ai, quan de vos cossire:
car anc re non amei tan.»
Jfr EWechssler, a. a., s. 223.
3 Ibland kan man förmärka en asketisk inriktning, så uppställde
Guil-hem de MontanhauOL krav på fullständig försakelse av kärleksnjutningen.
I Italien förfäktades samma krav med iver av Sordeli.O. Jfr KVossler.
Die philosophischen Grundlagen zum »süssen neuen Stil» (Heidelberg 1904),
ss. 46 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
