Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8 GÖSTA KELLERMAN
bli universums förnuftigt organiska sammanhang eller, kristligare
uttryckt, skapelseverkets fullkomlighet:
»Men ges av Ursprungskraftens varma Kärlek
och klara Öga prägling och beredning,
då nås en oinskränkt fullkomlig verkan»."
Framför allt blev det dock tolkningen av den aristoteliska
kunskapsteorien, som framkallade rabalder i den lärda världen.
Överhuvud kom gentemot det äldre platonsk-augustinska
hävdandet av själens aktiva spontaneitet nu kunskapens passiva
karaktär mer att betonas.2 Mellan averroes’ åskådning om
intelligentia wiiversalis, som från månhimmeln influerar på
människornas individualsjälar med deras hyliska eller passiva
förstånd och tillfälligt sammanstöter med desamma till
kunskapsprocesser, det av honom så kallade »möjliga förståndet», samt
den skolastiska åskådningen, att Gud för varje särskild födelse
i människan skapar en anima rationalis, gapar en oförsonlig
motsats. För Averroes resulterar alltså kunskapens stegring i
förminskad individualitet, medan den för Thomas kommer att
innebära förökad individualitet. Betecknande nog tangerar här
de kristna mystikernas fromhet averroisternas panteism. Vad
kärleksdiktningen beträffar, karakteriseras »il dolce stil nuovo»
just av en dylik passivitet inför kärlekens impulser.3 I en av
guido Guinicellis canzoner uttryckes detta på så vis:
»Min dam, från er äger och har jag allt värde,
därför händer det mig, när jag står inför er,
att jag förlorar all förmåga.
Ty när tingen äro nära sin skapare,
gå de gärna och snabbt sin väg
för att bege sig dit där de äro födda.»4
» Pero se ’1 caldo amor la chiara vista
de la prima virtü dispone e segna,
tutta la perfezion quivi s’acquista.» Par. 13, 79 ff.
2 RSeeberg, Lehrbuch der Dogmengeschichte III 2—3 (Leipzig 1913)
s. 313-
3 Jfr KVossler, Die philosophischen Grundlagen, s. 79.
4 »Madonna, da voi tegno et ho ’1 valöre,
perö m’avene, stände voi presente,
che perdo ogni vertute,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
