Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
att vilja vara i Gud, — ty så säger även den redan nämnda
boken (om orsakerna): det första är varat och före det finns det
ingenting —, så strävar den mänskliga själen av naturen med
hela sitt begär efter varat (1’anima umana essere vuole
natural-mente con tutto desiderio). Emedan vidare dess tillvaro beror av
Gud och uppehälles genom honom, så längtar den av naturen
efter förening med Gud, för att så stärka det egna varat (e
pero che ’1 suo essere dipende da Dio e per quello si
con-serva, naturalmente disia e vuole essere a Dio unita per lo suo
essere fortificare). Och därför att det gudomliga låter te sig
bland naturens och förnuftets gåvor, så kommer det sig, att
den mänskliga själen förenar sig med dem på andlig väg desto
snabbare och innerligare, ju fullkomligare de te sig (E pero che
ne le bontadi de la natura e de la ragione si mostra la divina.
viene che naturalmente t anima umana con quelle per via
spiri-tuale si unisce, tanto piü tosto e piil forte quanto quelle piil
ap-paiono perfette). Denna erfarenhet meddelar sig allteftersom
själens kunskapsförmåga är klar eller grumlad. Denna förening
nämna vi nu kärlek, och så kan man av kärlekens yttre föremål
sluta sig tillbaka till själens inre. Denna kärlek, d. v. s. min
själs förening med denna ädla dam, genom vilken så mycket
gudomligt ljus uppenbarade sig för mig, är den rådgivare, om
vilken jag talar, ty oupphörligen utgingo från den tankar, vilka
skådade och prövade denna dams värde, som andligen blivit
ett med min själ (Questo amore, cioè Vunimento de la mia anima
con questa ge?itil donna, ne la quale de la divi7ia luce assai mi
si mostrava, è quello ragionatore del quale io dico, poi che da
lui continui pensieri nasceano, miranti e esaminanti lo valöre di
questa donna che spiritualmente fatta era con la mia anima una
cosa).’» Det är här fråga om fru Philosophia, men det är ej
svårt att inse, att liknande tankegångar, om ock kanske ej i
denna speciella form, gällt jämväl Beatrice. Såväl eros, den
kontemplativa längtan, som föreställningen om en emanativ
orsaksverkan äro här fullt utbildade och i oupplöslig förening
med varandra. Arten av den förmedlande verkan,
intelligenserna utöva, skildrar Dante även i nära anslutning till Liber de
causis (Conv. 3, 6, 4 f.): »Att veta är nu att varje högre
intelligens, enligt vad det står skrivet i Boken om orsakerna, känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
