Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
per aliquam similitudinem creatam Dei essentia videri potest,
quae ipsam divinam essentiam repraesentet ut in se est».
Skådandet måste bero av Guds initiativ eller nåd: »Non igitur
potest intellectus creatus Deum per essentiam videre, nisi in
quantum Deus per suam gratiam se intellectui creato coniungit,
ut intelligibile ab ipso» (i, 12, 4). Denna passivitet är en annan
än den averroistiska: »Cum igitur virtus naturalis intellectus
creati non sufficiat ad Dei essentiam videndam . . . oportet quod
ex divina gratia superaccrescat ei virtus intelligendi* (1, 12, 5). I
fortsättningen kan det väl verka, som om det vore fråga om
en mystisk illumination. Men sådana möjligheter klippas
obevekligt av i, 12, Ii: »ab homine puro Deus videri per essentiam
non potest, nisi ab hac vita mortali sep are tur». Man förstår
vilken roll de döda, helgonen, så kunna komma att spela, om
också detta har till följd, att principen »gudsskådande först efter
döden» faktiskt elimineras. Schemat blir: »in septima die fuit
consummatio naturae, in incarnatione Christi, consummatio
gra-tiae, in fine mundi, consummatio gloriae» (1, 73, 1). Den kedja
av förmedlande krafter, som blir typisk för Thomas, är de
kyrkliga sakramenten, för vilka Dante (boten undantagen) har
märk-ligt föga förståelse.1 Det blir f. ö. på aitiologiskt spekulativ väg
* Lizette Andrews Fisher har i en studie The Mystic Vision in
the Grail Legend and in the Divine Comedy (New York 1917) sökt
uppvisa, att kyrkoprocessionen i det jordiska paradiset (Purg. 29 ff.) skulle
föreställa en symbol av den heliga eukaristien, varvid Beatrices plats och
roll motsvarar Kristi lekamens, hostians. Dokumenteringen baserar sig
huvudsakligen på de i Purgatorio regelbundet återkommande
kyrkohymnerna och den mystiska symbolik, som knutits kring kyrkan som det
jordiska paradiset och Kristus som dess livsträd (jfr Hugo av S:t Victor, De
area Noe morali 1. 3), ävensom den vanliga mystiska praktiken att i
sakramentet förbereda den äkta visio Dei. Om Komedien vore en dogmatisk
lärodikt, vore allt gott och väl, men dessbättre kan den betraktas som ett
personligt livsdokument. Att Beatrice ur en situation, där hon
representerar eukaristiens gudom, ögonblicket efteråt skulle träda fram. i sin mest
personliga roll och förebrå Dante hans otrohet, förefaller ej sannolikt.
Fastän denna senare situation väl kan vara ett uttryck för
botsakramentet, är dock grundsyftet i Commedia att förhärliga Beatrice och ej kyrkan.
Givet är att Dante då använder alla tankeanalogier, han kan komma över.
Även ur den kyrkliga repertoaren hämtar han sålunda uttryck för sina
personliga upplevelser. Det är för Dantes ställning till sakramenten typiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
