Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
gångspunkt från den naturliga religionen för att utifrån den
sedan tillägna sig en stor del av de kristna lärorna. Hos
Thomas är det Gud, som, i det han skådar sig själv, samtidigt
skådar universum1, m. a. o. Gud är ett apriori. För Dante åter är
det väsentligen människan, som, i det hon skådar de skapade
varelserna och universum, just genom skådandet tränger fram
till Gud. Naturligtvis gäller detta med många modifikationer.
Medan Thomas vidare gör avsteg från Aristoteles genom att
förläna Gud personlighet, om också egentligen blott i logiska
formuleringar, stannar gudsidén för Dante kvar vid den
aris-toteliska lagmässigheten och överskrider denna endast på två
punkter, nämligen å. e. s. som uttryck för den mystiska
eksta-sen och å. a. s. som uttryck för den politiska ideologien, men
däremot ej för att tjäna kyrkligt apologetiska syften.
Ej heller Thomas hade emellertid undgått den nyplatonska
mystikens inflytande.2 Hans system genombrytes alltemellanåt
av mystiska tankegångar. Så finnes det t. o. m. rum för den
eljes av honom bekämpade ljusmetafysiken och dess mystiska
grundval. Ej ens Thomas’ systematiseringskonst har kunnat få
bukt med de disparata elementen. Så lyckas Thomas ej heller
åstadkomma stort mer än en överbyggnad på den mystiska
kon-templationens rymliga basis. Det kan man förmärka i
tankebrottningen Summa theol. I, 12, där t. o. m. drömmar och ekstas
få ett relativt uppenbarelsevärde (så i, 12, II: »anima nostra,
quanto magis a corporalibus abstrahitur, tanto intelligibilium
ab-stractorum fit capacior. Unde in somniis et alienationibus a
sensibus corporis, magis divinae revelationes percipiuntur, et
praevisiones futurorum»). På ett fatalt sätt kvarstår den mystiska
teologien i änglaläran. Hit har den mystiska inspirationens ljus
tagit sin tillflykt3, visserligen sanktionerat av skrift och nåd
’ Jfr HSchwarz, Der Gottesgedanke in der Geschichte der
Philosophie I (Heidelberg 1913), ss. 319 ff.
3 Jfr MGrabmann, a. a., s. 45.
3 Redan för augustinus voro änglarna okroppsligt ljus i substantiell
mening. Se CBaeumker, Witelo (Beiträge zur Gesch. d. Phil, des MA
III: 2, Munster 1908), s. 375. Överhuvud är Thomas’ uppfattning föga
originell för honom, men det faktum, att sådana teorier förekomma även
hos Thomas, har naturligtvis bidragit att ytterligare sanktionera dem. Kör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
