Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
»Den himmel som följer er kraft,
ni ädla skapelser,
är skuld till mitt nuvarande tillstånd»,1
så befinna vi oss på ett mellanstadium. Det må så vara, att
den nya upplysta filosofvärdigheten krävde ett förtolkande och
ett tillbakasättande av de mer folkligt funtade föreställningarna,
dessa äro dock stöden för de filosofiska och giva
abstraktionerna deras valör. Pä Dantes vidare utveckling kommer så
teologien att sätta en allt starkare prägel, samtidigt som hans
ideer klarna i de politiska stridsfrågorna.2 Sambandet med det
föregående är emellertid hela tiden obrutet. Det är en
genomgående kontinuitet.
Av genomgripande vikt är emellertid, att Beatrice i sin
frälsande gärning från början ställts i sammanhang med nåden.
Som dess korrelat följer visserligen den fria viljan med. I antik
anda uppfattar dock Dante dess verksamhet och dess avgörande
huvudsakligen intellektuellt, och viljan blir egentligen lika med
den mystiskt-intellektuella längtan. Nåd och längtan äro
reci-proka ord. Riktningen är dubbel, liksom inom änglavärden.
Närmast har nåden sin yttring i en kraftförbindelse, en
kraftmeddelelse, vars föreställningsart går tillbaka på den platonska
kärleksmystiken. Denna betraktelse innebär ingen dissonans mot
kyrkans lära. Kausalitetsteologi och sakramentalism samverka
intimt med kärlekskulten.
Bärare av den evangeliska nådestanken är närmast Maria:
»En kvinna huld i himlen ser miskundsam
den nöd jag ber dig hjälpa, och hon bryter
fördenskull stränga domens kraft däruppe».3
’ »El ciel che segue lo vostro valöre,
gentili creature che voi sete
mi tragge ne lo stato ov’ io mi trovo.»
2 I De monarchia framträder på ett i ögonen fallande vis Dantes
orientering hän mot teologien. Jfr FKern, Humana Civilitas (Leipzig 1913),
ss. 8 f. Motsatsen mellan Aristoteles och augustinsk teologi är dock enligt
Kern ännu olöst.
»Donna è gentil nel ciel che si compiange
di questo impedimento ov’ io ti mando,
si che duro giudicio là su frange.» Inf. 2, 94 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
