Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
Maria representerar den förekommande nåden. Hon sänder ut
Beatrice till Dantes frälsning, hon för barmhärtighetens talan
gentemot Guds rättvisa.1 I Bernhards hymn till himladrottningen
framstår särskilt hennes nådefulla gudamakt:
»O drottning, sådan är din makt och storhet,
att går man dig förbi, när nåden sökes,
är det att vilja flyga utan vingar».3
Beatrice åter är causa instrumentalis, den förmedlande
verksamheten, hennes virtus tillhör ej henne själv, utan den Högsta
Orsaken. Det synes på så sätt inträda en viss splittring mellan
kausalschemat och nådestanken. Så är Beatrice på en gång
»Guds sanna lov» (loda di Dio vera) (inf. 2, 103) och Marias
tjänarinna (av V. N. 28, 1 framgår Beatrices Maria-fromhet:
»den välsignade himladrottningen, jungfru Maria, vilkens namn
hölls i högsta heder i den saliga Beatrices tal», »quella reina
benedetta virgo Maria, lo cui nome fue in grandissima reverenzia
ne le parole di questa Beatrice beata»). Dantes egen
Maria-fromhet belyses av Par. 23, 88 fl", och framför allt av den
undersköna Mariahymnen i Par. 33, om vilken Heiler fällt omdömet,
att den är den vackraste madonnahymn som någonsin diktats.3
Såsom »Guds sanna pris» är Beatrice den mystiskt percipierade,
intellektuella uppenbarelsen av Gud, av världen, av gott och
ont, såsom Marias utsända åter skyddsängeln, som handlar och
för sin skyddsling undan levnadens farligheter. Kring Maria,
Gudsmodern, samlar sig här evangeliets Gudsbild, kring den
1 Jfr FHeileR, Das Wesen des Katholizismus (München 1920), s. 27:
»Der christliche Glaube an Gott als den Vater hat im katholischen
Madonnenkult ein merkwürdiges Seitenstück gefunden, ja, man kann beinahe
sagen, dass die Madonna im volkstümlichen Katholizismus diese Seite des
christlichen Gottesgedankens in ihr Bild aufgenommen hat, während Gott
selbst nicht als gütiger Vater, sondern als strenger Gesetzgeber und Richter
erscheint.»
»Donna se’ tanto grande e tanto vali,
che qual vuol grazia ed a te non ricorre,
sua disianza vuol volar sanz’ ali.» Par. 33, 13 fr.
3 FHeiler, Der Katholizismus (München 1923), s. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
