Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
GÖSTA KELLERMAN
filosofiske Guden den hellenskt rotade oändlighetsmystiken. Även
som frälsargudom tjänstgör Maria. Man erinrar sig Bernhards
glödande ord till hennes ära: »totius boni plenitudinem posuit
in Maria: ut proinde si quid spei in nobis est, si quid gratiae,
si quid salutis, ab ea noverimus redundare, quae ascendit
deliciis affluens» (in nat. B. Mariae virg. sermo c. 6, Migne 183
s. 441). Det är Maria som bär frälsningen och nåden till
människosläktet :
»En kvinna ovan oss förvärvar nåden,
att jag får gå i eder värld som dödlig»,1
och ännu tydligare Purg. 10,41 f.
»henne här, som omvred
den nyckel, varmed himlens kärlek uppläts».3
Gud kan av Dante skildras som den mystiska punkten, men till
Maria vänder han sig med bön, låt vara att det är Marias
trognaste kämpe, Bernhard, han låter tala för sig. Det måste
dock betonas, att Mariareligiositeten ej når upp till evangeliets
stränga etiska Guds-fordran. Den rättfärdige Guden kan ej
ersättas i henne. Samhällsordning och rättfärdighet kräva omistligt
sin Gud. Det är därför först i sina politiska straffdomar och
varningar, som Dante ådagalägger profetiskt etos.
Specialgudarna ha ej ännu sammansmält till en enda gudom.
En liknande roll som Beatrices, att på en gång tjäna som
organ för kärleken och princip för religiös inspiration, har den
Helige Ande fyllt.
Joakim av Floris hade profeterat om den Helige Andes
tidsålder, som skulle börja år 1260. Dessa hans tankar bottnade
i spiritualistisk opposition mot bokstavstron och riktade sig fram
mot en tid av andens uppenbarelse, då det pneumatiska
evangeliet, evangelium æternum, skulle vara den enda auktoriteten.3
1 »Donna è di sopra che m’ acquista grazia,
per che ’1 mortal per vostro mondo reco.» Purg. 26, 59 t.
* «... quella
ch’ad aprir 1’alto amor volse la chiave.»
3 Jfr härtill HReuter, Geschichte der religiösen Aufklärung im
Mittelalter II (Berlin 1877), ss. 191 ff. (»Joachims Doctrin ist ihrer wesentlichen
Natur nach autoritätsfrei», s. 194.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
