Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
Så styrker även den rådande uppfattningen av den Helige
Andes verksamhet som på en gång en nådes- och kärlekskraft
och en inspirationsprincip rätten att betrakta Beatrice celeste
som bärarinna av samma förenade kärleks- och
inspirationsprincip. Härför talar ock att den Helige Ande sammanknyts
med Venus, alldeles som Caritas med appetitus. Ett fysiskt
orsakssammanhang tonar hela tiden under i det hela. Liksom,
enligt Söderbloms träffande formulering, Thomas’ teologi
»kommer till stånd genom addition af två storheter: naturlig och
öfvernaturlig kunskap»1, så kommer Dantes teologi framför allt
till stånd genom addition av två andra storheter, naturlig och
övernaturlig kärlek, och denna addition blir genom sin personligt
frälsande verkan likvärdig med uppenbarelse. Denna
uppenbarelse är personlig och i viss mening historisk, emedan den
bakom sig har ett händelseförlopp med ingripande krafter, som
rubriceras som gudomliga.
II. Iustitia Dei.
i. Naturrätt, universalism och kristen uppenbarelse.
Dantes gudsåskådning kan sägas alltmer avlägsna sig från
den metafysisk-mystiske Gudens begreppsliga bestämningar, ju mer
hans social-etiska idealitet banar sig väg till makten. I det
föregående har antytts, huru den aristoteliska tanken om Guds
intellektuella fullkomlighet kristnats genom sammanknytning med Guds
skapargärning. Det är nu att besinna, att skapelsen och
urtillståndet för den dåtida uppfattningen ej rycktes undan i ett
kosmiskt ohistoriskt fjärran utan tillhörde historien och därför
på allvar togs med som ett aktuellt argument vid diskussionen
av praktiska problem (så i den bekanta sol-måne polemiken).
— Framför allt måste dess betydelse för de naturrättsliga tankarna
ha varit ingripande, ehuru samtidigt omvända förhållandet äger
sin tillämpning, det nämligen att den ur stoicismen framkomna
naturrätten lämnat viktiga bidrag till den bibliska skapelsetanken.
Ett exempel: Kunskapens träd står vid Dantes skildring av det
1 NSöDERBLOM, Naturlig religion och religionshistoria (Sthlm 1914 , s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
