Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANTE OCH KRISTENDOMEN
I 5
hetsstämning. På Giottos sköna fresk över Kyskheten i Assisis
krypta kan man bland Franciskus’ lärjungar finna även Dante.
Det djupa intryck av »Guds lille fattiges» världsförsakelse, Dante
mottagit, har till stor del förmedlats av GIOVANNI PARENTIS
intuitivt inspirerade Sacrum Commercium beati Francisci cum
domina Paupertate. Denna skrift har av allt att döma
framkommit ur författarens, franciskanernas andre ordensgenerals, önskan
att till varning och eggelse hålla fram det rena franciskanska
fattigdomsidealet för bröderna.1
Att kyrkan genom sin högre befogenhet i varje fall idealt
står över universalstaten (ty även om Dante i sin polemik mot
den påvliga publicistiken ibland starkare betonar de båda
makternas likställighet, så är han alltid mån om att framhålla, att
kejsaren bör visa Kristi ställföreträdare honom tillkommande
vördnad, t. ex. Mon. 3, 16), beror så av att det kontemplativa livet
står närmare fullkomlighetens stadium.2 Härvid spelar, liksom hos
Thomas Aquinas3, ej blott reaktionen mot sinnlighet och värld
in, utan även den positiva intellektualiseringslängtan, den längtan
efter förandligande och förbindelse med det gudomliga, som givits
kristenheten i arv från den platonska mystiken.’’ Men medan
Thomas genom sin ställning som kyrkoman och teologisk lärare
kom att därjämte framhålla det andliga ståndets »aktiva»
åligganden, ställdes Dante genom politiska förhållanden och
inflytanden från den joakimitisk-franciskanska spiritualismen i ett helt
annat utgångsläge. För honom blottades grundorsaken till de
rådande oförsonliga misshälligheterna i det. förhållandet, att
påvarna och kyrkans män förfallit till världslighet och försummat
sin egentliga uppgift. Dantes språk är i sådana passager laddat
’ Se PSabatier, Saint Francois d’Assise et Dante (i Dante, Recueil
d’etudes publiées à 1’occasion de vie centenaire de la mort de Dante,
Paris 1921).
2 Det kallas ju hos Thomas status perfectionis.
3 Se GLjunc.gren, Den »aktiva» och den »kontemplativa» livsformen,
i Teologiska studier tillägnade Erik Stave, s. 214.
4 Troeltsch anser detta, ehuru väl knappast med rätt, vara
betecknande för sektaskesen (se ss. 362 f.). PlotinOS indelade dygderna i
borgerliga dygder, dygder hos den själ, som håller på att rena sig, och dygder
hos den renade själen. Jfr CBaeUMKER, Der Piatonismus im MA, ss. 149 f.
Och efter Plotinos ha ju även kyrkans lärare tagit arv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
