- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
69

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANTE OCH KRISTENDOMEN

I 5

ljudande Italien. Genom att Dante så bygger på sitt eget allt
omspännande etos, kan han ej ansluta sig till något parti och
förvägrar ghibellinerna rätten att göra världsrikestanken till
sin sak.1

»Sitt spel, det böra ghibelliner spela
i annat märkes skydd, ty rikets följes
ej väl av den, som skiljer det från rätten».2

2. Romartanke och stoiskt etos.

Därför kan Dante också fullfölja sin tilltro till det romerska
rikets uppgift ända därhän, att han låter dess ära genomstrålas
av den gudomliga uppenbarelsens ljus. »Frågans sanning (sc.
om det romerska väldet varit grundat på rätten) kan ej träda i
dagen blott i det mänskliga förnuftets ljus, utan att även
belysas av den gudomliga tillskyndningens stråle» (»Veritas autem
questionis patere potest non solum lumine rationis humanae, sed
etiam radio divine auctoritatis», Mon. 2, i, 7). Framför allt är
det då den romerska historien, som lika väl som den judiska
talar om Guds under. Kristi sanktion av rättsmakten är en
uppenbarelsens fullkomning även i den meningen, att Han
därvid med nådens evangelium kröner den Guds viljemanifestation,
som löper fram genom historien i det romerska folkets segrar
och hjältedåd3 — och i all synnerhet i dess förmåga att ha
kunnat verkliggöra ett rättens och fridens rike. »Genom nåd
behagade det Gud» att inge Justinianus inspirationen till hans
lagverk (Par. 6, 23), så är han ock en bärare av den Helige
Andes vilja (v. 11, jfr kap. 1). Uppenbarelsens verk i Kristus
begränsas ej till att övergå i kyrkoidéns hägnad. I naturrättens
av romartanken gödda jordmån spirar även ett värde upp till
ett uttryck för Guds vilja, och delger sin kraft åt världen,
helgar och renar den.

1 Par. 6, 33. Jfr EJordan, a. a., s. 61.

2 »Faccian li Ghibellin, faccian lor arte
sott’altro segno; chè mal segue quello

sempre chi la giustizia e lui diparte.» Par. 6, 103 ff.

3 »Quella Roma onde Cristo è Romano» Purg. 32, 102.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free