Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Kellerman, Gösta, Dante och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
GÖSTA KELLERMAN
Det är samma förnuftets ordning, som Dantes iustitia
representerar. Denna förnuftets ordning låter han vinna resonans
till och med hos helvetets osaliga:
»ty Guds rättfärdighet som sporre verkar,
och deras fruktan bliver till en längtan».1
Förnuftets ordning kan ock uttryckas som naturens ordning:
»Filosofien visar,
för den som däri är bevandrad, ej blott
i en sin del, hur från gudomlig vishet
och skaparkonst naturens lopp begynner.»’
Mot naturens ordning förgripa sig ockrarna. Som ledning för
följandet av naturens ordning framhåller Dante v. 107 (Brings
övers. v. 108) skapelseberättelsen i Genesis’ och knyter så
samman antik förnuftsmässighet och naturenlighet med den bibliske
personlige Gudens suveräna ingripande i historien. Även
astro-logisk naturbestämdhet underordnas det högsta förnuftets lagar,
om ock naturen och stjärnorna, — intelligenserna —,
tillerkännas en viss självverksamhet (jfr härtill Inf. 7, 73 ff.). Även
i astralreligiositeten spelar denna rättvisans princip in, t. ex.
Purg. 6, 100 f.:
»må en rättfärdig dom från stjärnor drabba
ditt blod 1»
Vördnad för förnuftet och rättvisan samtidigt som estetiskt
behag inför harmonien och konstfullheten i Guds verk tala ur ord
sådana som Inf. 19, 10 ff:
■Chè la divina giustizia li sprona
s! che la tema si volve in disio.» Inf. 3, 125 f.
»’Filosofia’, mi disse, ’a chi la ’ntende,
nota non pure in una sola parte
come natura lo suo corso prende
da divino intelletto e da sua arte;» Inf. 11,97 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
