- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionde årgången, 1930 /
164

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Zetterstéen, K. V., Kristoffor Klewbergs hebreiska parentation över Ulrika Eleonora d. y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IÖ4

K. V. ZETTERSTÉEN

släkte till släkte, utan vi skola städse hava det för ögonen såsom
en ring på fingret. Ty när jag tänker pä forna dagar och
erinrar mig, huru många olyckor hemsökt oss, innan vårt rike
kom i din höga hand, begrundar och prisar jag sanningen av
följande tänkespråk: »Finns ej fred, så finns ingenting», ävensom
sanningen av ett annat, som är detta likt, nämligen: »Freden
är inseglet på alla välsignelser. För att sanningen härav må bliva
mer uppenbar även för eder, mån 1 allesammans med mig
besinna alla de olyckor, som omvärvt oss under krigstiden, ty detta
är rätta sättet att finna det stora värdet och nyttan av den vård,
som i och med fredens krona kom oss till del.

Och se, när I vänden eder tillbaka och rikten blicken på
forna dagar, kännen I ju eder tillfredsställda och tacksamma och
tänken: Om Ulrika, som kom oss till hjälp, när fienderna
kämpade med oss, icke hade varit, då hade de uppslukat oss
levande, dä hade vattnen fördränkt oss, då hade ofärdens
strömmar gått över vår själ, ty vid denna tid uppspärrade våra
fiender sitt gap likt ett lejon, och de omringade oss som björnar
för att utrota oss från de levandes land.» Därför kommo de till
vart land med en flotta och landsatte sina trupper och kastade
sina ryttare över oss; de förde båge och lans, och de voro
grymma och utan förbarmande. Dånet av dem var såsom
havets brus, och deras hästar voro snabbare än örnar, när det
gällde att genomströva hela landet. Och se, de ödelade våra
befästa städer och byar, som voro vår gamman, och brände upp
vara palats, såsom man bränner upp orenlighet, och läto röken
av våra hus stiga upp mot himmelen, och de stego in genom
fönsterna som tjuvar och rövade byte från våra hus, guld och
silver och alla slags dyrbara håvor och högtidsdräkter, och de
plundrade logarna, som voro fulla med mat och skänkte oss
förråd på förråd. Och vetet jämte kornet, svartkummin jämte
övriga sädesslag och näringsämnen avbergade de åt sig till föda;
de härjade fälten och fördärvade grödan, och de brydde sig
ej om att dalarna bekläddes med säd och att man jublade
och sjöng, utan en del därav trampade ryttarna ned, en del åto
hästarna upp, och en del brände de upp i eld. Och allt detta
gjorde de för att ej lämna kvar något bröd åt oss till att äta eller
någon säd till att så; de ödelade även betesmarkerna i öknen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1930/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free