Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Westin, Gunnar, Sven Roséns Amerika-år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sven roséns amerika-år
2.35
skolföretag i Pennsylvania och fick »bröderna» till hjälp att
börja bygga åt sig och skapa den ort, som senare är känd
under namnet Nazareth, belägen några mil norr om Bethlehem.
Allt gick till en början väl, men snart blandade sig
predestina-tionsdogmen in i företaget. Därav följde ofärd. Peter Böhler
stod Whitefield stadigt emot. En debatt på latin mellan
Oxford-oratorn och Jena-magistern endast förvärrade situationen, och
Whitefield fann det omöjligt att låta antikalvinska »bröder»
bygga på sin skola. Han bjöd dem att lämna området. Böhler
fann bigotteri och påvefasoner i ett sådant förfarande, men
Whitefield avbröt all vidare diskussion med orden: »Sic volo,
sic jubeo, stet pro ratione voluntas». Den tesen förmådde Böhler
ej vederlägga.
Så kom sig, att »bröderna» från Savannah-kolonien i slutet
av året 1740 stodo husvilla uppe i de skogiga kullarna i
Pennsylvania, varest spridda indianhyddor voro nästan de enda
människoboningarna. Efter några månader hade dock nytt land
inköpts. Saken påskyndades av att biskop Nitschmann i dec.
1740 återkom från en resa till Europa och hade ett nytt
sällskap »bröder» med sig. Den vildmark, där nu den herrnhutiska
företagsamheten satte in, var belägen vid Lehigh-floden, en
biflod till Delaware, ungefär ett par svenska mil från dess utlopp
i denna. En av de första herrnhutiska indianmissionärerna,
J. M. Mack, har berättat om sina och kamraternas erfarenheter,
och hur han våren 1741 var med och fällde det första trädet till
den nya kolonien, likt Christian David vid Herrnhuts grundande.
I slutet av 1741 var ett hus färdigt. Här firades julafton av
den lilla kretsen »bröder», och mitt ibland dem var ingen mindre
än greve Zinzendorf själv och hans dotter Benigna, vilka just
hade anlänt från Europa. Greven, som hade sina infall, förde
plötsligt sällskapet in i det med huset sammanbyggda stallet,
och där sjöngos julsånger, och där rördes hjärtana, och snart
var det klart, vad denna nya »Gemeinort» skulle kallas. Det
blev Bethlehem.
Bethlehem, som är beläget c:a åtta svenska mil nordväst
från Philadelphia, blev snart huvudorten för den amerikanska
herrnhutismen. Här byggdes nu upp en kristligt kommunistisk
koloni, där arbetsgemenskap och broderlig samverkan var grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
