Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Sven Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l3° SVEN KJÖI.LERSTRÖM
förwandling som medh Messone skedde» av år 1542. Den kritik,
som Laurentius Petri i denna skrift riktar mot instiftelseordens
formulering i den latinska mässan, drabbar egentligen också
katekesens. Det är emellertid icke blott instiftelseorden, som
förete likheter med Olavus Petris skrifter. Överhuvud äro
textorden i cat. can. 1 med en del mindre förändringar hämtade
ur Olavus Petris skrifter.1 Men härav kunna vi också förstå,
varför textorden formulerats olika i en och samma
katekesupplaga, som nu är fallet med katekesen av 1567. Cat. can. 1 är
säkerligen endast ett nytryck av textorden 1537. Av det sagda
kunna vi väl också våga påstå, att det är Olavus Petri, som
redigerat 1537 års katekesedition, ty man har eljest svårt att
förklara det genomgående beroendet av Olavus Petris skrifter.
Mässan, Handboken och Postillan av 1537 äro också redigerade
av honom, och vi veta dessutom, att Olavus Petri under senare
delen av 1530-talet var sysselsatt med en omarbetning av sin
förstlingsskrift Een nyttwgh wnderwijsning, en plan som dock
aldrig fullbordades.2
Utgivandet av de nu nämnda böckerna av år 1537 bör helt
säkert ställas i samband med ett kyrkomöte detta år. I Scondia
Illustrata berättar Messenius, att ett kyrkomöte hölls i Örebro
1537-3 O. Ahnfelt har emellertid förkastat denna uppgift och
ansett den bero på ett förbiseende. »Sannolikt är dock», skriver
Ahnfelt, »då ändringarne i bihanget till messboken väl knappast
utgått från Olaus Petri ensam, att öfverläggningar om
gudstjänstordningen vid denna tid försiggått, ehuru uppgift därom
1 I Kat. 1530 återfinnes löftet i fjärde budet. Orden »på iordenne»
saknas visserligen här, men i utläggningen skriver Olavus Petri: »at then
som fadher och modher förachtar, honom scal gå illa j hand och han skal
icke lenge liffua på iordenne». När Olavus Petri i slutet av Postillan
avtrycker de tre första huvudstyckena, saknar budet löftesorden. OPSS III, sid.
436 f. och 469. Kat. 1530 har i första och tredje art. »jach troor på» men
i andra »Och vppå», samma växling i cat. can. 1. Ordet »hwilodaghen» i
tredje budet förekommer icke eljest i Olavus Petris formulering av detta bud,
men i predikan på påskafton heter det: »Och ty kallades han Sabbath,
thet är hwila eller hwile dag. Ther före wilie wij nw noghot tala om thenne
■Sabbaths eller hwile daghen». OPSS, III, sid 167.
2 OPSS, III, sid. XIV f.
3 Messenius, Scondia Illustrata, V, sid. 79, och XV, sid. in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
