Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Sven Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSTA LUTHERSKA KATEKES OCH DESS ÖVERSÄTTARE I 29
saknas».1 Alldeles utan underrättelser om 1537 års koncilium
äro vi dock icke. I ett »Upsalabrev» från år 1537 få vi höra,
att dekanen Johannes Laurentius »et totum Capitulum humile
alme Vpsaliensis ecclesie» kallats »ad quandam congregationem
Sueccane prouintie in Strengenensi ciuitate eiusdem Dyocesis
XXIX Junii vel circa anni currentis». Brevet är egentligen en
fullmakt för »doctorem Pe. Gallé confratrem nostrum absentem
tanquam presentem et dominum doctorem Ioannem Eck Ecclesie
nostre Vpsaliensis canonicum presentem......ad agendum,
defendendum, faciendum, exercendum, dissentiendum,
contradi-cendum, dicendum et Christiane concludendum prout iure et
oportune viderint et intellexerint expedire Sacerdotalis officii
munere et honore iure nostre ecclesie nostri et totius deri nostre
Dyocesis velut priuilegiis, übertäte et statu semper saluis Ett
koncilium har sålunda varit sammankallat 1537, och det finns
ingen anledning längre att betvivla riktigheten av Messenius’
uppgift, även om hans påstående, att mötet hållits i Örebro,
beror på någon missuppfattning. Enligt Messenius förhandlades
på detta möte om de till handboken hörande ceremonierna
liksom ock om mässan, som i bihanget har en del mycket viktiga
förändringar. Något direkt bevis för att man på detta
kyrkomöte beslutat att utge lilla katekesens textord finnes icke, men
ett sådant antagande synes mig ganska rimligt.3
Den kateketiska utvecklingen har sålunda varit densamma i
vårt land som senare i Finland. Först utgåvos själva textorden
1537 och sedan textorden tillsammans med Luthers förklaringar
1544-
På grund av överensstämmelsen mellan textorden i cat. can.
i och den form, vari dessa föreligga i Olavus Petris skrifter, har
1 Ahnfelt, Utvecklingen af svenska kyrkans, ordning under Gustaf
den förstes regering, Tidskrift för teologi 1893, sid. 214 f.
a Fullmakten, som omnämnes av Peringskiöld i Monumenta
Uller-akerensia, sid. 211, har denna högst egendomliga datering: »Datum Vpsalie
anno salutis 1537 15 Julii que est diui(?) Iacobi apostoli». Handlingar
angående reformationen och motreformation. R. A.
3 Att textorden 1537 tryckts i den ordning, som de alltid sedan
förekomma uti vår katekes, synes mig framgå av Räntekammarbokens uppgift.
Jfr dock Hall, a. a., sid. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
