Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Sven Kjöllerström, Vår första lutherska katekes och dess översättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSTA LUTHERSKA KATEKES OCH DESS ÖVERSÄTTARE I 29
skrifter, har han ikke lagt nogen vegt paa.»’ Bang utgick
emellertid från det oriktiga antagandet, att först
Wittenbergs-upplagan 1542 innehåller hustavlan i dess utvidgade gestalt.
Theding menar, att översättaren begagnat den tvåspråkiga
Magde-burgerkatekesen av 1531, vilken bl. a. under rubriken: Quid
debeant auditores episcopis suis saknar Luk. 10: 7 och 1 Tess.
5: 12 f. liksom den svenska under rubriken För Biscopar etc.2
Varken Bang eller Theding kunna sägas ha löst den här
föreliggande svårigheten. Men om Olavus Petri verkligen är över
sättaren, kan problemet kanske lösas på ett enklare sätt.
I flertalet arbeten, som Olavus Petri översatt från tyska
eller latin, visar han den allra största självständighet. Mot sina
förebilder är han mycket kritisk, sovrar noga sitt material och
medtager endast, vad han själv anser lämpligt. Så gott som
överallt har Olavus Petri använt denna metod: »direkt
översättning, fri bearbetning och självständigt nyskapande om vartannat».
Denna prof. Holmquists karakteristik av Een nyttwgh
wnder-vvijsning och Domarereglerna kan tillämpas på hustavlan.3
Översättaren har i huvudsak följt Wittenbergsupplagan 1531, men
han fann ock, att de latinska editionerna dels hade två nya
rubriker dels flera bibelcitat. Rubrikerna fann översättaren ingen
anledning att medtaga men väl däremot en del av bibelcitaten.
Såsom Theding anmärker har översättaren säkert handlat efter
moget övervägande och i sak fått med både de rättigheter och
skyldigheter, som såväl överhet som biskopar och präster,
undersåtar och åhörare hava gentemot varandra.4 Men varför har
1 Bang, a. a., sid. 40.
3 Theding, a. a., sid. 77 ff. Jfr Lundströms kritik av Theding, a. a., sid.
180 ff.
3 Holmquist, a. a., sid 53 och 71. Om N. T. 1526 skriver prof.
Linderholm: »Olaus Petri har förhållit sig kritisk äfven till Luther, rättat och
kompletterat äfven honom samt åstadkommit en öfversättning, som
värdigt ställer sig bredvid de bästa från denna tid», Linderholm a. a., sid. 26.
4 Theding, a. a., sid. 85. Är O. Petri översättaren, behöver man icke
spilla många ord på att förklara, varför icke Tit. 1: 7 och 9, 1 Tess. 5: 12 f.
och Lk. 10: 7 medtagits. Lk. 10: 7 — arbetaren är värd sin lön — stod
redan att läsa i 1 Tim. 5: 18; Tit. 1:7 och 9 samt 1 Tess. 5: 12 f. erbjuda
icke några nya synpunkter utöver 1 Tim. 5: 17 f. och 3: 2 ff. och kunde därför
utan vidare förbigås. Översättaren undgick härigenom onödig uppräkning
av bibelställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
