Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 6 2 HANS CNATTINGIUS
Angreppen på prästeståndet och dess privilegier
1765—69.
Den som företager sig att gå igenom den politiska
småskriftslitteraturen från frihetstidens sista period kan icke undgå
att lägga märke till, att det under åren 1767—69 utgivits ett
betydande antal broschyrer om prästerskapets säteritionde och
om prästerskapet i allmänhet. Självmant framställer sig den
frågan, vad som förorsakat denna produktion och om det mellan
dessa skriverier inbördes råder något mera påtagligt
sammanhang. Intresset blir än starkare, då det visar sig, att småskrifter
med religiösa och kyrkliga ämnen uppträda mycket sporadiskt
under såväl de närmast föregående åren, 1760—66, som de
närmast efterföljande, 1770—72.
Redan en hastig blick på de broschyrer, som behandla
prästernas rätt till tionde av adelns säterier, ger vid handen, att
de blott fortsätta en diskussion, som begynt vid riksdagen 1765
—66. Det visar sig även, att flertalet av de övriga skrifterna
kunna betraktas som ett starkare eller svàgare eko av vad som
passerat vid nämnda riksdag. Då denna broschyrstrid, även där
den icke direkt riktar sig mot prästerskapets privilegier,
dock-blottar angrepp, som faktiskt erhållit en viss betydelse för
privilegiefrågans slutliga lösning, förefaller det icke omotiverat att
under den valda överskriften granska skriftväxlingen i sin helhet.
Men för att denna icke skall ryckas ur sitt givna sammanhang,
måste såsom ett moment i själva avhandlingen ingå en
framställning av angreppen på privilegierna inför riksdag och råd.
Inledningsvis skall antydas, huru jordmånen småningom bereddes
härför.
När riksdagskallelsen utgick 1764, stod det klart för var
och en, att hattväldet lutade till fall. Olidlig osäkerhet på
penningmarknaden, oreda och brist i statens affärer hade främst
fällt domen över hattarnas politik.1 Mössorna vunno en så
fullständig seger, att valet betecknats som »ett av de stora
jord-skreden i svensk riksdagshistoria».2 De krävde nu en nyorien-
1 Malmström, Sveriges politiska historia V, sid. 249.
2 Lagerroth, Frihetstidens författning, sid. ’569.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
