Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5—6 Q I 5 7
tering av såväl utrikes- som inrikespolitiken samt upprensning
av rikets finanser.1 Med en beslutsamhet, som var omedgörlig,
gingo de till sitt värv: undersökning av statens tillstånd och
räfst med upphovsmännen till det finansiella nödläget.2 Liksom
prästeståndet över huvud denna riksdag var den fastaste borgen
för mösspartiet, så framträdde ur dess led de män, som togo
ledningen av den nya räfst- och sparsamhetspolitiken.3 Vare
sig det gällde de växelassocierade, riksråden, bankofullmäktige
eller västgötaupproret urgerade prästerna alltid den strängaste
meningen och iakttogo icke alltid laga former, då kronans rätt
stod på spel.4 Men valutgången innebar icke blott en växling
av partier utan även en tydlig förskjutning av den politiska
makten i demokratisk riktning, så att de ofrälse stånden vid
riksdagen vunno ett starkare inflytande än någonsin tillförne.
Under riksdagens senare skede inträffade så upprepade gånger
svårartade konflikter mellan adeln och de ofrälse, varvid
prästeståndets myndiga mösschefer gingo i spetsen.s Adeln hade här
måst ge vika, och med största harm iakttog den, hur de ofrälse
genom sin enighet hotade att beröva den dess forna
maktställning. Redan på grund av sin ledarroll i allt detta måste
naturligtvis prästeståndet framför allt bli föremål för adelns
animo-sitet. Men även särskilda anledningar tillkommo. Intet stånd
var såsom adeln influerat av den franska kulturen och av
upplysningstänkande. Det var klart, att när prästeståndet nu
begagnade den religiöst konservativa stämningen bland mössorna
för att söka genomföra nya tvångsstadgar till kyrkans och
religionens stöd, så förlorade de därmed än ytterligare sina
sympatier på riddarhuset.6 På samma sätt verkade väl även den
utgång, som den långvariga Rutströmska religionsprocessen fick:
Rutström, kyrkoherde i Hedvig Eleonora i Stockholm,
förklarades för avfälling från den rena läran, avsattes och landsför-
1 Malmström, a. a. V, sid. 250 f. Lagerroth, a. a., sid. 569 f.
2 Malmström, a. a. V, sid. 259. Lagerroth, a. a., sid. 573 f.
3 Lagerroth, a. a., sid. 574. Malmström, a. a. V, sid. 433.
4 Malmström, a. a. V, sid. 275, 302, 307, 318 f., 330, 368 f., 397,
360, 394.
5 Malmström, a. a. V, sid. 362 f., 369.
6 Malmström, a. a. V, sid. 434 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
