- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioförsta årgången, 1931 /
170

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L 6 2 HANS CNATTINGIUS

Denna divergens i uppfattningen inverkar sedan vid
tolkningen av t. ex. adelsprivilegierna år 1612 och 1617. De
meddelade befrielser från de två delarna av tionde för nya säterier,
eftersom adeln förut var fri från alla utlagor från de gamla.1
Den naturligaste tolkningen är ju, att härigenom 1600 års
beslut utsträckts till att gälla även de nya säterierna, vilket
Eberhardt menar.2 Men Botin hänför dem till den »mörka,
tvetydiga» gruppen av rättsakter samt lyckas till och med genom
ett konstlat resonemang få dem att »wara mycket mera mot,
än för prästerskapets påstådda tionderätt».3

Till den »mörka» gruppen räknar Botin även 1627 års
»bi-avsked», som undantager adeln från tionden, »sä wddt deras
privilegier medgifwa», samt 1638 års tiondestadga, som blott
befriar adeln från kronotionden och ej alls omnämner prästtionden,
d. v. s. tertialtionden.4 Eberhardt, Westman, Hof och
Lilliestråle äro emellertid av den meningen, att 1638 års tiondestadga
måste tydas i överensstämmelse med alla de äldre
förordningarna i frågan och att den endast ytterligare stadfäster adelns
tiondeplikt.5 Detta får stor principiell räckvidd, eftersom 1683
års tiondestadga senare vunnit laga kraft för tiondebetalningen
både 1658 och 1678 samt åberopats i prästprivilegierna, såväl
1675 som 1723.6

Slutligen hänför Botin till de »mörka» handlingarna även
förordningen av den 8 febr. 1681, som bestämmer att
prästerskapet skall erhålla sin tionde »af sina åhörare, det vare sig
bönder, eller hwad näring de hafwa, som hemman bruka och
besittja». Denna lika litet som resolutionerna den 23 dec. 1682
och den 3 jan. 1683 finner Botin innehålla något om säteriernas
skyldighet. Att 1681 års stadga blott rör allmogen, finner
Botin stöd för i den ovan, sid. 163, nämnda resolutionen från 1754.7

1 Kollegiets betänkande sid. 6.

2 »En adelsmans bref» sid. 8 f. se även »Owäldige tankar» sid. 19 f.

3 Kollegiets betänkande sid. 15. Botins »Anmärkningar» sid. 16 f.

4 Kollegiets betänkande sid. 6, 15 f. Botins »Anmärkningar» sid. 18.

5 »En adelsmans bref» sid. 9 f. Hofs »Anmärkningar» sid. 24;
»Owäldige tankar» sid. 20, 22. »Bewis» sid. 10 f.

6 »En adelsmans bref» sid. 10. »Bewis» sid. 11.

7 Kollegiets betänkande sid. 9, 16. se även »Oförgripelige tankar»
sid. 5. »Utdrag» § 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1931/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free